Hej på er. 

Jag har gick igår på påsklov och efter slitiga veckor i skolan blir det skönt att gå på ledigt. När man dock möts av den fruktansvärda nyheten om lastbilen på Drottninggatan i Stockholm blir man inget annat än uppgiven. Vad är det för värld vi lever i? Ondska runt om i världen har man nästan blivit van vid, men det blir så påtagligt när nåt sånt här händer här. I lilla Sverige, lilla neutrala oskyldiga Sverige. Man lider verkligen med människor som förlorat nära och alla som på nåt sätt upplevt det här. Det är hemskt att man inte ska kunna gå på en öppen gata i en storstad utan att behöva vara observant. Det kan alltså vara barn som förlorar en förälder p,g.a sånt här. Det är katastrofalt sorgligt. 

Att jag själv driver en blogg där allt fokus ligger på mig och min träning är totalt oviktigt när såna hemska saker händer och det gäller naturligtvis inte bara det här. Det är trots allt så oviktigt och efter såna här händelser är det viktigt att sluta upp sig och faktiskt komma ihåg hur viktiga nära och kära är. Allt annat kommer i andra hand. Man måste efter allt man läst ändå tacka övermakten att man lever i Sverige, för den insats polis och sjukvårdspersonal verkar ha gjort är heroisk. Det känns så bra och tryggt!

Nu gäller det att inte låta ondska ta över och faktiskt tänka på det positiva glada i livet. Det är hemskt och att läsa och se bilder från, man blir verkligen skärrad och sörjer de drabbade. Dock ska vi komma ihåg att det finns så många goda själar där som gör så fina insatser och vi måste tillsammans se till att ondskan inte får det den vill ha. Vara glada och se det positiva i livet, det är det minsta vi kan göra. Vi är fler. Vi är bättre. Vi är större.🙏🏻

Imorgon drar jag till Kanarieöarna i en vecka och kommer därför ha ett litet uppehåll innan säsongen drar igång på allvar. Så tack för mig och för inlägget jag aldrig hoppades publicera.

Ha det gött!🐥