Hej på er, hoppas allt är bra. Det är måndag och jag är tillbaka i Falun igen efter 5 dagar i Åsarna. Det har varit en tung helg för min del, det är fortfarande ingenting som stämmer den här säsongen.

I fredags körde jag ju 10 km fristil på en tuff bana utan speciellt mycket vila och med svåra kurvor utför. Hade ett bra startläge bland de första i fältet och trots att benen inte känts tip-top så var jag ändå sugen på att åka bra. Under loppet var tankegångarna motsatta. Jag gjorde mitt överlägset sämsta lopp någonsin, benen var tvärstumma i första backen och tanken på att bryta slog mig både 1,2 och 56 gånger. Det hela började med att jag ramlade i den första kurvan ut från start, bröt dock inga stavar eller nåt, så jag försökte hålla mig kall och hålla min plan att öppna lugnt. Men benen stumnade direkt och det blev 10 usla kilometer och jag gled in som 102:a, 9 minuter och 36 sekunder efter segraren. Pinsamt. Jag kände inte igen kroppen, tog i allt jag hade, höll ungefär uppvärmningsfart men hade 196 i medelpuls och 205 i max. Kom ändå fram till att jag inte skulle bryta och kämpade med gråten i halsen i mål som näst sist. Och till råge på det satte fallet spår i huvudet på mig. Jag plogade ner i varje kurva, för helt plötsligt blev jag som rädd för nedförsbackar. Så kan man inte hålla på, men jag var så rädd att ramla igen att jag tappade tron på mig själv och att jag skulle stå på benen. Efter alla tankar som snurrat under loppet var jag bara helt tom när jag gick i mål. Ville helst av allt glömma allt, inte prata om det och gå vidare.

Vi åkte iallafall ner till stugorna och åt, spelade kort och vilade innan bantester. Jag skulle ju som sagt inte åka masstarten och tur var väl det. Men jag åkte med upp och tog deras bantest som ett A1-pass för mig. Åkte av mig lite slagg och fick komma på andra tankar. 10 km blev det och ca 1:00 klassisk åkning+skidtest på kvällskvisten.

Lördag var en tävlingsfri dag för mig, istället agerade jag fotograf/coach/stavräckare längs spåret. Som tur var gick inga stavar sönder och jag kunde istället bara heja och fotografera, kan vara kul det med. Vädret i Åsarna var långt ifrån bra i helgen ska sägas, under loppet var det 7 plusgrader och ösregn.

Vår coachplats längs spåret. En minut senare kom hela klungan åkare!

På kvällen testade vi återigen skidor på stadion och även sprintbanan till söndagen. Det hade frusit på rejält och utförsbackarna var rätt obehagliga, något mitt huvud inte behövde. Åkte några varv för att bli säker och sen körde jag ett par varv fort för att få till lite snabbhet.

Banskissen!

Och sen var det söndag och tävlingsdags igen, denna gång sprint klassiskt alltså. 10.25 stack jag iväg och hade en bättre känsla än i fredags, men saknar fortfarande formen och fartpåslaget. Var dock bestämd utför och satsade, alltid något. Blev till slut 81:a, 35,8 sekunder efter. Det gick ju bättre och var en okej insats, konkurrensen är hård och första året som junior är tuff. Men det som gör mig besviken är ju känslan i kroppen, jag kommer ju inte ens upp i min egen nivå. Jag är helt under isen och vad jag än gör verkar inte kroppen svara. Det är klart man blir less och tappar stinget, men som ni förstått ger jag inte upp i första taget. Det här ska jag vända på även om det var surt och tungt igår såklart. Här en bild från uppvärmningen:

Efter prologen åkte vi ner och åt och duschade i stugorna och sen åkte vi upp igen och kollade på Emil som körde heat. Han gick till slut hela vägen till final och slutade trea i H19-20, så rolig avslutning på helgen!!

I väntan på att de skulle komma in på upploppet!

Sen bar det iväg hem hit till Falun och så var helgen slut, min debuthelg i Scandic Cup.

Det blev inget vidare roligt inlägg det här, men det här är inte bara en blogg i medgång. I helgen gick det skit, det är också en del av min skidåkning och så kan det vara. Jag tar nya tag redan till helgen då jag anmält mig till 15 km klassiskt här i Falun. Kopparskidan heter tävlingen och är en ny stor FIS-tävlingen här på Lugnet och det är inga duvungar som är anmälda. Vad sägs om Charlotte Kalla, Jens Burman och Ebba Andersson bland seniorerna?

Men tills vidare får ni ha det bra, vi hörs till veckan!

/Filip