Kopparskidan- besvikelserna fortsätter rada upp sig.

Halloj! Hoppas allt är bra med er! Det är söndag och dags för en liten statusuppdatering om veckan och en rapport om helgens lopp. Vi kör igång!

Ja efter cuphelgen i Åsarna tog jag två vilodagar för att vara på banan igen och ha återhämtat sig. Tvättade upp kläder och annat sånt pyssel som görs efter ett tag borta.

På onsdagen började skolan och jag började träna. Sprang upp till Lugnet och skejtade i 45 min för att sen springa hem igen. Det var första gången sen innan jul jag körde här på Lugnet och nu fick jag testa den för mig nya bansträckningen när de pistat i bl.a sprintbackarna. Rolig och tuff slinga, det är en enorm förmån att få ha det som träningsarena.Torsdag morgon var det dags för nästa pass, klassiska intervaller gemensam träning. Vi körde 5×2 min A3 i två block där fokus låg på att få in speciella partier i sprintbackarna och inne på stadion inför Kopparskidan. Känslan var bra, hade lite halvtaskigt fäste men satte diagonal och stakning fint. Sista blocket avslutade vi med spurt inne runt ”hästskon” in på upploppet.  Bra men kallt pass, tempen stod på -9!

I fredags efter skolan hade vi i ettan dans istället för träning på träningstid. Och tillsammans med ett gäng andra sporter testade vi på discodans med instruktör. Det var riktigt svårt men ändå lite kul att göra något helt utanför sin komfortzon. 🕺🏻

På kvällen sprang jag upp och körde ett klassiskt A1-pass på banorna för att känna in kurvor och lite partier på banan. Riktigt fina förhållanden på Lugnet då!

Samma kväll kom mamma, pappa och Gabbi upp hit för att vara med och heja/valla under helgen.

Och så vart det lördag, solen sken, spåren var näst intill perfekta och det var dags för tävling. Kopparskidan hette tävlingen och var klassad som FIS-tävling och var för juniorer/seniorer. 15 km klassiskt med intervallstart var distansen och man körde 6 varv på en 2,5 km-slinga. Vi var på stadion strax efter 8 för att testa skidor och efter mycket om och men hittade vi ett bra par och jag började värma upp. 11.01 gick starten och jag blev först ut i H17-20. Första varvet gick bra, kroppen kändes okej och jag låg med tidsmässigt. Resten av loppet blev ingen rolig historia. Av någon anledning försvann all fästvalla och det blev sämre och sämre för varje varv. Sista fyra varven hade jag inget fäste över huvud taget. Ridå ner. Tappade massor av tid, fick slita ont och blev trött fort av att ens få fäste. Och minuterna rann iväg, jag funderade i 10 km på att bryta och var nära flertalet gånger när skidorna bara slant uppför. Kände hur jag fick krampkänning i armarna, men jag bet ihop och bestämde mig iallafall att jag skulle ta mig i mål trots att jag i princip gick uppför backarna. Sista två varven struntade jag i omgivningen och sa till mig själv att jag iallafall skulle ta mig runt banan medans åkarna började på att varva mig. Jag gav allt jag hade, det gör jag alltid och även om det var skidorna den här gången så fortsätter besvikelserna rada upp sig. Suck. Stakade i mål som sista åkare, 18.04 efter vinnaren över 15 km. Pinsamt. Men det finns liksom inte nåt mer att säga. Det vill sig inte för mig.
Det positiva var att det var kul med mycket publik längs banan, tror aldrig jag åkt med så mycket folk längs banan. Dessutom sken solen och skidförhållandena var näst intill perfekta, alltid något. Här ett gäng bilder från dagen:

Efter loppet bytte jag om och sen dröjde vi oss kvar för att kolla på Kalla, Ebba och de andra storfräsarna när de gick i mål. Det blev en mäktig duell med Kalla och Andersson, här filmade jag dem båda på upploppet.

På kvällen gick vi ut och åt på Basta, en italiensk restaurang här i Falun. Det här var man väl ändå värd efter allt!?

I morse tog vi lite sovmorgon och sen åt vi frukost tillsammans på hotellet där mamma och pappa bodde. Gud så gott med hotellfrukost! Sen checkade de ut, jag bytte om och sen åkte vi upp med grejer till vallaboden, packade in skidor i bilen och sa hejdå för den här gången. Kul att ha dem här, det är ju nåt speciellt när familjen är med och hejar och stöttar.

Efter de åkt passade jag på att träna. Körde ett skejtpass ute på långspåren på natursnö, följde 10 km-spåret som går lite mer ute i skogen liksom, en mysigare variant av skidåkning. Blev 50 minuter lugn åkning+löpning hem till lägenheten.

Tanken är att ni får en liten kombo i nästa inlägg med lite vad som hände över nyår, det har jag glömt skriva om här. Dessutom tänkte jag nämna lite kort om resultatet av Vo2-maxtestet vi gjorde i höstas. Men tills vidare får ni ha en fin vecka, hörs snart igen!

/Filip

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s