Nyår, analys, tankegångar och A1!

Hej igen! Det är tisdag och dags för ännu ett blogginlägg. Idag kommer det handla om lite vad som hänt i början av veckan, över nyår och i mellandagarna och sen kommer jag berätta lite hur tankarna gått senaste tiden och kolla lite varför det gått om det gått. Här är dagens inlägg: 👊🏼

I går inledde vi veckan med ett distanspass fristil på långspåren kombinerat med lite stafetter. Min känsla var återigen sådär tung, flåsig och dålig. Vi höll inte alls nån fart men pulsen var låg på över 170 stundtals. Jag har ju rätt hög puls men det är för högt i det lugna tempo vi höll. Mitt i passet körde vi i alla fall lite stafetter av olika slag innan vi avslutade med lugn åkning efter. Det landade på 1:30 aktiv tid, fint pass men oroväckande tung känsla.

I morse hade vi morgonstyrka 7:30 ute vid Velodromen. Där körde vi lite parövningar, följt av det explosiva programmet och som avslutning blev det drygt 10 min 40/20 bålstabilitet med olika varianter av plankan. Tufft men kul, jag har inte kört alls mycket styrka senaste månaden pga sjukdom och tävlingsupplägg mm.

Sen under dagen har jag haft träningssamtal med Jimmie och Emma, tränarna, dels för att kolla det vanliga träningen men också för att börja jobba lite med mentalt. Det har varit tungt den här säsongen och på olika plan behöver jag en nystart nu, en nytändning som gör att jag hittar tillbaks i min egen skidåkning. Och i samråd med dem kommer jag ändra en del i träningen. De närmsta veckorna kommer jag varannan dag, enbart A1 i väääldigt lugnt tempo och under nästa vecka köra ett enda styrkepass. Resten blir vila. Det kan vara så att jag ligger precis på gränsen eller till och med gått över den och dragit på mig någon form av överträning. Min känsla har varit att kroppen inte har något överskott, det finns liksom inget tryck i benen att jobba med och det har det inte gjort hittills i vinter. Så nu väntar lugna veckor helt utan fartpass för att få tillbaks en go känsla och även lite motivation.

Gällande den mentala biten har vi också sagt att jag måste tuffa till mig lite. Jag har en inställning som heter duga och motivation till att träna, inget snack om den saken. Men jag har en tendens att alltid underskatta mig själv, inte tro på min egen förmåga, inte våga chansa och inte riktigt våga satsa i t.ex utförsbackar för att jag är för försiktig. Jag tror helt enkelt inte riktigt på mig själv. Ofta när folk frågar vad jag har för mål till en tävling svarar jag ”att stå på benen”, ”ta mig i mål” eller ”ha en bra känsla”. Och det är inte så att jag medvetet gör det, det är bara så jag tänker. Men grejen är att jag ju inte lagt ner 400 timmar under vår och sommar för att komma till en tävling och bara klara att inte ramla. Jag vågar liksom inte utmana mig själv, chansa eller sätta höga mål. Men nu ska vi börja jobba med den här biten genom samtal för att hitta nycklar i att styra tankarna och stärka den mentala biten. Jag ska inte nöja mig med att klara av ett intervallpass, jag ska göra det bra också. Jag ska sluta underskatta mig själv, jag kan åka skidor, jag kan åka fort. Jag kan. Det ska jag pränta in i huvudet. Sånt här går inte på en vecka, vi kommer behöva tid och jag kommer behöva tid. Men jag har under vintern reflekterat över mina tankegångar, analyserat, tänkt om och nu har vi iallafall en början på något och det lovar gott!

Det var det som hänt fram till idag. Nu tänkte jag som utlovat göra en kort resumé om vad jag gjorde dagarna över nyår, något jag missat att skriva om!

30 december:

En lugn dag där jag genomförde 2018:s två sista träningspass när jag på förmiddagen sprang 1:00 runt Via bort mot Logsjö och tillbaks. Fin tur som ingick lite i det upplägget jag la inför Åsarna.

På eftermiddagen körde jag och Gabbi styrka i källaren. Vi delade upp det i ett block med allmän styrka, ett med explosiv och så avslutande bålstabilitet. Och så var 2018 års sista träningspass gjort!

31 december:

Nyårsafton och jag hade vilodag. Jag firade hemma med familjen, vi gjorde trerätters där jag och Gabbi stod för desserten. Vi testade att göra chokladfondant, den blev faktiskt helt okej för att vara första gången. Sen tickade klockan mot tolvslag och vi gick ut, kollade på raketer och skålade in det nya året!

1 januari:

Sovmorgon och Tour de ski på Tv på förmiddagen, träning på eftermiddagen. Årets första träningspass blev ett blåsigt sådant. Tillsammans med Ronja och Anja körde jag ett skejtpass där jag och Ronja avverkade ett sprintpass, pyramidintervaller enligt följande upplägg:

30 sekunder- 1 min- 1,5 min- 2 min- 2,5 min- 2 min- 1,5 min- 1 min- 30 sekunder, allt med dubbel vila mellan.

Tufft men givande pass, spåren var stenhårda, det blåste rejält men vi fick till ett riktigt kvalitativt pass som del av den tävlingsförberedelse jag hade under mellandagarna och över nyår. Känslan var bra, det var snabbfört och jag fick stundtals till både teknik och sprintspeed. Här bilder+ en film från slutet av en riktigt stum tvåminutare…

Fel

Den här filmen finns inte

Och så var vi tillbaks med full kraft i 2019 och nutid. Vad händer i veckan då? Träningsmässigt blir det luuugna pass (gå-på-skidorna-tempo eller bara jogg i låg A1 intensitet) och sen på fredag har jag fått jobb i restaurangen en stund på kvällen. Sen på lördag kommer farmor och farfar hit och hälsar på över helgen. Blir kul det!

Jag nämnde i förra inlägget att jag skulle göra en liten koll på Vo2 max-testet jag gjorde, tänker dock skjuta upp det lite. Vi kommer få en genomgång av alla siffror mm i skolan nästa vecka och det känns som inlägget kommer bli ännu bättre med mer koll på diagrammen mm, så det får vänta tills dess.

I övrigt finns inget mer att säga. Ni får ha det så gött så hörs vi snart igen!

/Filip