Fortsatt tungt…

Hej på er!

Det är tisdag den 22 januari och dags för en uppdatering igen. Och som rubriken lyder går det mesta fortfarande emot, träningen fungerar liksom inte. Jag är nedstämd, det är väl inget att hymla om. Skidåkningen är mitt liv och att då åka på ett sånt här bakslag mitt i säsongen är oerhört tråkigt. Men idrott går upp och ner och det får ta den tid det tar att komma tillbaks i toppslag. Jag har tränat sporadiskt på senaste tiden och därav har blogginläggen lite uteblivit. Nu är jag dock tillbaka för att ta er igenom den träning som varit och annat skoj som hänt:

I torsdags körde jag ett klassiskt pass uppe på Lugnet, blev en timme A1 medans de andra körde intervaller. Kändes sådär, pulsen var fortsatt hög men jag tog det lugnt, gick på skidorna och fick ihop 1 h. Alltid något!

Fredag var vilodag och på kvällen jobbade jag i restaurangen. Det var kul, var inte jättemycket folk men man lär sig mer för varje gång. Fick dessutom med mig mat hem. 🙌🏼
Lördag morgon var det tänkt att jag skulle träna men vaknade upp och kände mig lite täppt och inte helt hundra o valde då att vila istället. Strax efter 11 kom farmor och farfar hit och vi satt och pratade, lagade mat och åkte en sväng runt i Falun. På kvällen bokade jag bord på Basta, italienska restaurangen här i Falun och vi gick ut och åt gott där på kvällen.

Lördag morgon knallade jag iväg till farmor och farfars hotell och fick för andra helgen i rad njuta av en hotellfrulle. Sen gick vi ut på en promenad i det kalla men fina vädret! Vi gick på stan ett tag innan vi gick hem till mig, fikade och kollade på skidor.

Fint i Falun!

På kvällen fick det bli thaimat och mys framför TV:n innan vi sa hejdå. De sov på hotell och åkte hem på måndagen när jag gick till skolan. Så mysigt och kul att ha de här!

Och så drog vecka 4 igång igår. Jag tränade igen efter att ha vilat fre-sön och det blev en dryg timme klassisk åkning A1, även igår med för hög puls i förhållande till tempo. Det är klart man blir less när jag liksom inte ens klarar av att åka långsamt, men jag är glad för den träning jag kan göra och njuter av att få komma ut och röra mig bara. Nu har de öppnat upp Mördarbacken och de längre tävlingsbanorna på Lugnet och det finns riktigt tuff och fin terräng att träna i.

I måndags var det ju också Idrottsgalan, rysningar, ståpäls och det vanliga man som idrottsfantast får när man ser på magiska idrottsögonblick. Och ska man säga något om priser och nomineringar så kan jag inte för mitt liv förstå hur Charlotte Kalla och Stina Nilsson inte ens var bland de 8 nominerade till Jerringpriset. Kalla mig partisk, men 4 OS-medaljer varav ett guld som de båda tog var tycker jag borde vara tillräckligt för en hel drös priser, men men…

I morse sprang jag en sväng luuugnt bort till Britsarvet och sen ut till Velodromen där vi hade teori angående testerna på LIVI och sen om prestationsuveckling. Intressant genomgång som kommer nämnas i inlägg framöver!e6c6a0b4-b787-491b-94b2-bff901f8ecaa

Vad händer i veckan då? På torsdag kväll kommer jag ta tåget hem, för på fredag har jag läkartid hemma i Fjugesta för att reda ut om jag har något i kroppen, ta lite prover och så. Ska bli skönt att få se vad det är alternativt utesluta saker. Mentalt vill jag veta, få en nystart, ett besked och något att utgå ifrån. Det är lite flummigt att inte veta mer än att det känns tungt och kroppen strejkar. Vi får se helt enkelt hur det blir.

Men tills dess får ni ta hand om er så hörs vi inom kort!

/Filip

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s