Vindarna har vänt!

Hej på er. Det är söndag och säsongens andra tävlingshelg är över. Det har varit en bra helg, jag fick positiv känsla och äntligen är kroppen tillbaks på banan. Men vi tar det väl som vanligt från början och kikar på hur tävlingsförberedelserna sett ut:

I torsdags morse hade vi gemensam träning och sprang ett lugnt distanspass uppe på Lugnet, det blev 1:20 lugn A1 lagom tills solen gick upp. 🏃🏻‍♂️

Fredagen bestod av ett skidpass på snöslingan, körde 1:15 skejt med 15 snabba impulser, bra pass för att få igång lite snabbhet. 💥Sprang också upp och hem och hade Framgångspodden med Sanna Kallur som gäst i lurarna. Inspirerande avsnitt!

En stund senare kom pappa upp och hade med sig de nya skidorna och pjäxorna. Det tog sin tid men nu är de här och tar materialet till en ny nivå den här säsongen. Snygga var de också!

Sen var det bara att packa klart det sista, göra lite kvällsfika och sen lägga sig. För sen blev det en tidig morgon och avfärd mot Älvdalen 6:45. 🔜

Väl på plats testade jag skidor, första distansen var ju 7,5 km fristil med intervallstart så vi testade glid och fick fram ett bra par. Åkte också för första gången i nya pjäxorna, de var riktigt riktigt bra: stabila, lätta och snygga!

Loppet då? Jo, som rubriken hintade om, vindarna har vänt! Äntligen svarade kroppen som jag ville, jag orkade åka snabbt, orkade hålla i tekniken och hade det tryck i åkningen jag saknat. Det var ingen toppform, men jag kände mig pigg igen och kunde åka fort och pressa mig, såå skön känsla att vara med på banan igen. Rent taktiskt öppnade jag kanske lite för hårt, men nu var huvudsaken att jag skulle få ha en bra känsla och strunta lite i resultat mm. Just det där med att inte tänka för mycket och bara fokusera på åkningen var viktigt för jag var inte så nervös inför och lyckades skärma bort mycket tankar och inte ta så allvarligt på situationen. Kort och gott, ett bra lopp och framförallt tar jag med mig den braiga känslan mentalt och fysiskt. Blev till slut 11:a, 3,25 min efter.

Efter loppet åkte vi till Mora och åt först en underbar thaibuffé…

…och sen checkade vi in på Moraparken, vårt boende under helgen. Då lade vi oss i sängarna och följde skidorna på Vinterstudion och kunde koppla av ett tag. Några timmar senare tog vi med oss skidorna till en vallabod och preppade de klassiska skidorna till söndagen. 🙌🏼

Söndag morgon 6:15 ringde klockan och vi startade dagen med hotellfrukost innan avfärd mot Älvdalen 7:30. Väl framme på stadion drog vi igång och testade skidor, såväl glid som fäste. Efter ett tag hittade vi ett bra par och jag började fokusera på uppvärmningen. Det var jaktstart som gällde och utgångsläget var baserat på lördagens resultat och 10:42.25 hade klockan tickat ner och jag drog iväg på de 10 kilometerna. Kände rätt fort att jag inte fick fast skidorna, spåren hade blivit mer glatta och blanka efter att det blivit lite uppkört och jag fick slita för att få fäste. Därmed kunde jag inte riktigt göra mig själv rättvisa, kroppen kändes bra men just att få fäste tog för mycket kraft för att kunna åka riktigt fort. Efter en spurtstrid ända in på upploppet (som jag tyvärr förlorade) så halkade jag ner en plats men blev ändå 11:a efter ett återbud framför i listan. Är ändå nöjd med loppet och hur jag lade upp det, men måste slipa lite på hornen i man-man- lägen. Hur som helst är jag så nöjd och lättad att kroppen är tillbaka så att jag känner igen den, att jag kan åka fort och att den usla känsla som varit i ett par veckor är borta. Det är lite som att jag hittat tillbaks till skidglädjen nu! Här några bilder:

Ett par timmars bilresa senare så var jag tillbaks här i Falun och packade upp, pluggade och så idag påbörjades en ny vecka. Jag och Hannah träffades efter skolan och sprang en lugn fin tur runt stan bara för att röra lite på benen efter helgen. Idag har det dessutom snöat hela dagen och kommit säkert 5 cm nynsö, något som klätt Falun i härlig julstämning.

Lite julkalender-feeling på den här bilden, eller hur? ❄️

Imorgon väntar ett styrkepass och sen vila på onsdag. Nu framöver kommer fokus ligga på träning och en form av träningsperiod över jul och nyår. Nästa inplanerade tävling blir i Åsarna 4-6 januari då jag gör debut i Scandic Cup. I övrigt har jag inga speciella planer för veckan, jag blir kvar här i Falun även i helgen och kommer kunna åka en del skidor. Nästa blogginlägg tänker jag blir under veckoslutet någon gång. Så tills dess så får ni ha en bra vecka, hörs och syns snart igen! 😁

/Filip

Kilsbergen Trail Run 2018

Hej igen. Det är söndag eftermiddag och jag sitter återigen på ett tåg, denna gång på väg till Falun. Det har varit en fin helg, skönt att få komma hem igen och träffa alla. Mycket har jag dock hunnit med, såhär har helgen sett ut:

Igår tog jag lite sovmorgon, åkte och klippte mig mitt på dan och stack sen ut på rullskidor. Brände av ett 2:30 långt distanspass klassiskt där jag utgick från Vintrosa (klippte mig där) och körde via Lannafors till Garphyttan och tog sen banvallen därifrån till Latorp och Vintrosa för att sen åka till Lanna, åka lite mot Arvaby och sen vända hem till Fjugesta. Bra tur på 33 km där jag åkte på mina SkiGo 3:or.

Hann också med en tur till farmor och farfar och till mormor och morfar och hälsa på.

Idag 8.00 ringde klockan för frukost och strax efter 10 svängde vi in på parkeringen i Ånnaboda. Jag hämtade nummerlapp, värmde upp en halvtimma och sen gick starten 11:00. Inledde loppet bra och höll bra tempo i 4 km ungefär, men mellan 5-7 km hade jag en liten svacka. Vi passerade Falkaberget, drog på mig mjölksyra och jag fick stundtals ont i magen. Några hundra meter innan Suttarboda gick det dock bättre och jag fick kraft och tryck i löpningen igen. Väl framme i Storstenshöjden hade jag varit pigg ett bra tag och ändå haft snabba tider, och liksom förra året plockade jag både placeringar och tid i backen. Det är ju alltså en slalombacke vi tar oss uppför efter en mil i benen och utöver lite ont i ryggen så gick det bra. Väl uppe vid Storstenen var det nerför hela vägen till Ånnabodasjön och där var det bara att lägga in en spurt och ge allt in i mål. Var ju ute efter att slå mitt eget rekord från ifjol på 1.17,32, iår var dock bansträckningen prick 500 m längre och därav uteblivet rekord. Gick i mål på 1.20,24 och hade ett snittempo på 5:32/km, endast en sekund långsammare än ifjol. Kollar man dock på mellantiderna så låg jag på placeringarna 81-74-69-67 vid de olika passeringarna, en positiv trend. Kan dock konstatera att jag i enbart slalombacken hade 25:e tid upp i herrklassen! Det är roliga siffror att läsa eftersom den passar mig som skidåkare och där jag också ryckte ifrån och tog in rejält på de framför. Slutade på 67:e plats totalt, 20 min efter segraren och med en go känsla. Jag tog ut det jag hade för dagen och med rätt tuff träning på sistone och en planering där jag inte la in nån form av formtopp så var det bra. Framförallt var det ett sjukt bra träningspass och extra kul att få tävla, ha nummerlapp och känna lite tävlingsnerv. Här bilder från dagen:

Och nu är det alltså kväll och jag är på tåget efter mycket om och men. Det var förseningar i en timma med spårbyte och allt möjligt kaos. Men på tåget kom jag till slut och det är det viktiga. Träningsmässigt innehöll den här veckan 12 timmar träning, varav två tuffa löppass, ett spänst-och styrkepass och fyra distanspass på rullskidor. Givande vecka med mycket kvalitativ träning! Imorgon börjar skolan igen och då drar vi igång med de riktiga kurserna, dvs allvaret drar igång på riktigt. Blir skoj det!

Nästa gång ni går in här kommer jag förmodligen lagt upp en summering av sommarlovet med bilder och så. Men tills dess får ni ha det så bra.

Hörs och syns.

/Filip

Strömstadmilen 2018!

Hej igen. Bloggen har legat på is i en vecka nu, det har såklart skett mycket på den tiden så därför kommer jag dela upp inläggen lite och ta det i etapper. Inläggen kommer dock relativt tätt, så ni får någon form av sammanhang iallafall. 😉

Vi börjar där vi slutade sist tycker jag, nämligen att i lördags då jag sprang 5 km på Strömstadmilen. Jag berättade om att jag haft en tuff träningsvecka men hoppades på en bra tid ändå. Den planen gick i kras redan efter 2 km då benen inte ville samarbeta mer. Öppningen var riktigt bra och jag tänkte att det här kan gå vägen. Sen kom mjölksyran och den som normalt går att hantera stockade sig och benen blev riktigt tunga+ att jag fick håll. Inte min dag med andra ord. Men jag slet på, om än lite uppgiven så gav jag allt i ren ilska och spurtade i mål på 21,51. En tid jag vet att jag kan putsa med flera minuter om jag har dagen, men en sedvanlig alldeles för hård öppning plus en lite träningsbelastad kropp med dålig dagsform gjorde helt enkelt att det blev en slitsam historia. Här lite siffror från pulsklockan:

Tid/km:

1: 3,39,8

2: 4,04,0

3: 4,12,4

4: 4,57,2

5: 4,25,5

+ sista 150 meterna på 34,3.

Snitt: 4,15/km

Höjdmeter: 43 m

Medelpuls: 196 bpm

Maxpuls: 204 bpm

Kilometertiderna talar sitt klara språk, min trend var minst sagt nedåtgående bortsett en okej spurt! Det blev till slut en 11:e plats i P17 och en 40:e plats sammanlagt. Helt okej ändå och framförallt blev det ett väldigt bra träningspass, och tävling är ju bästa träning brukar man ju säga.

Den bilden sammanfattar min känsla under loppet rätt då bra! 😅

Alltid kul med nummerlapp och även om det inte gick så bra så fick jag mig en genomkörare och kunde med gott samvete följa Sverige-England i kvartsfinalen. Det slutade med förlust trots att jag och syrran fixat ansiktsfärg och Sverige-hattar, surt.

I nästa inlägg får ni det sista från träningsveckorna, bl.a med ett 4-timmars träningspass och en tur med färja till Sandefjord. Hörs och syns!

/Filip

Moto Tour och studentfirande!

Hallå i stugorna, hoppas allt är bra med er! Dagarna flyger förbi och det är redan måndag igen. Det har varit en intensiv vecka och mycket att stå i, därav uteblivna blogginlägg. Nu när vi närmar oss sommarlov hoppas jag och vill att det blir lite mer frekvent uppdatering. Såhär har iallafall den här veckan sett ut:

Tisdag: Vi tog en långtur klassiskt med svart grupp och körde rundan över Latorp-Vintrosa-Lannafors och fick ihop 1:25 i lugnt tempo. Skönt att inleda veckan lite lugnare efter en tuff föregående vecka.

Onsdag: Utöver firande av mamma som fyllde år så bjöd nationaldagen på löpning och jag tog mig en runda på ca 11 km och avslutade sen med 15 min bålstyrka 40/20.

Torsdag: I torsdags gjorde jag debut i Moto Tour, en rullskidtour arrangerad av Karlslunds IF där man har flera olika deltävlingar med poäng mm, Distansen ”Blue mountain hill goat” var 14 km masstart med avslutande final climb upp till Ånnaboda där starten gick vid rondellen i Lanna och mål var inne på skidstadion i Ånnaboda. Jag var yngst i startfältet och hade dessutom 3:orna (de andra är ju som bekant trasiga), tufft utgångsläge med andra ord. Men mitt mål var att få en tävling och en genomkörare på det som kommer bli vinterns distans i princip. Loppet gick jättebra, stakningen satt bra, jag höll hela distansen och gjorde en fin avslutning. Eftersom Ånnabodabacken var avslutning visste jag att det skulle passa mig bra och så blev det, jag tog 3 placeringar och ryckte ifrån den i rygg. Jag stakade i mål glad och nöjd på en 25:e plats med tiden 48,55. Superkul att få tävla och även om man stundtals får lite svackor mentalt i ett sånt här längre lopp höll jag trycket och gjorde ett finfint lopp, kul! Här lite bilder syrran tog:

Avslutade med nedvarvning en kvart runt Ånnabodasjön för att skölja ur kroppen lite.

Fredag: Gick upp tidigt och tog ett lugnt pass på cykeln till Tångeråsa kyrka och tillbaks. Skönt att hinna ut innan värmen kopplat greppet helt och få en lugn A1-runda, bra också att kunna ha lite variation och avlasta lite muskelgrupper.

Bloggens första selfie någonsin?

Vid lunch åkte vi mot Hallsberg för att se när kusin Sandra tog studenten. Festlig stämning och fint väder var det och jag hade såklart med mig kameran och fotade!

Senare på kvällen var vi och hela släkten med på studentenfirande i Skagern och vi tog oss ett svalkande kvällsdopp i sjön. Snacka om lyx med egen badplats!

Lördag: Det blev en tidig morgon även i lördags när jag och pappa åkte upp till klubbstugan och var med på städdag med juniorer och seniorer där vi gjorde klubbstugan fin. På eftermiddagen träffade jag Ronja som gått på sommarlov och vi fick träna ihop för första gången på väldigt länge. Vi har mest hörts över telefon hela året, men nu äntligen är hon hemma och vi kan få till roliga träningspass tillsammans. Passet som så blev ett intervallpass fristil 4×8 min på vägarna mellan Lekhyttan och Kinkhyttan. Hade väl ingen kanonkänsla varken i kroppen eller tekniskt, men jag matade på och fick iallafall ett fartpass. Det finns ju inte överdrivet mycket backar härikring och intervallerna blir mycket fyrans och treans växel, men det går det med! Ronja körde A1 hela passet och lyckades fånga mig på film!

Söndag: Igår brände jag av 10×3 min på vägen mellan Knista kyrka och Lanna. Hade en helt ok känsla och det blev ett bra pass. Blev lite som att köra 10 st sprintlopp där det mestadels blev stakning som jag ju behöver öva på!

På grund av den värmen som var igår blev det ett senare kvällspass där 2:00 skejt stod på schemat. Det blev en fin tur på gamla örebrovägen till Sannakroa och sen gamla E18 via Lanna och Hidinge och hem. En runda på 31 km där jag la in 5 st impulser och drygt 15 min utan stavar.

Summerar vi veckan så landar den på 11:30 med hela 112 minuters intervall/tävlingstid. Sköna siffror att ta med sig in i en lite lugnare vecka som denna. Vi slutar skolan på fredag och det är mycket som ska göras fram tills dess, tanken är 7 h träning som lite ”återhämtningsvecka” men med lite tuffa pass ändå. Vi får se vad veckan har att ge helt enkelt.

Det var väl allt för idag, nästa gång vi hörs har jag förmodligen gått ut nian och äntligen fått välförtjänt sommarlov. Can’t wait! 😎

/Filip

Fjugesta Trail 2018!

Hej på er! Ny vecka har dragit igång och jag är tillbaks i skrivartagen igen. Följande har hänt sen sist:👇🏼

Ja i torsdags sprang jag alltså Fjugestaloppet Trail 15 km, en rejäl utmaning i värmen. Banan gick via Kälkesta, Västanby och Klövlandet till Brohyttan där vi vände hem genom skogen. En fin bana i landskapet kring Fjugesta! Loppet gick bra, inte oväntat gick jag ut lite väl hårt och fick nog sota lite för det senare när mjölksyran satte sig i låren. Men jag krigade på, sprang näst intill själv men lyckades pressa mig in på 1.17,02 på de dryga 15 km (pulsklockan mätte 15,41 km). Supernöjd med tiden, hade en kilometertid på 4:59/km vilket är helt galet bra. Jag är ingen löpare, löpsteget var tungt och låren var allt annat än pigga, men fighting spirit finns det gott om och shit vilket träningspass jag fick!🏃🏻

När man helt tajmade fel vid drickstationen och istället får en kallsup…😂

Loppet summerat i en bild! 😉😫

Lenas hejarop! 👊🏻

Plågade miner under loppet, desto gladare miner efter!

Så kul att få springa bra på hemmaplan och ännu roligare att få tävla igen och ta ut sig till max. Dock var jag rätt så stel i rygg och ben dagen efter kan jag säga…😅

Vad har hänt i helgen då? Jo, mamma och pappa har varit bortresta och syrran hos mormor och morfar så jag har varit själv hemma hela helgen. Bra att träna på att klara sig själv och förbereda sig till hösten! I övrigt har jag tränat på i vanlig ordning och i lördags sprang jag 1:00 A1 i värmen och samma eftermiddag blev det 0:30 allmänstyrka i källaren. Har fått med mig ett styrkeschema från tränarna i Falun som jag följde med lite övningar och upplägg med set osv. Jag cyklade också ner till mormor och morfar o tog sommarens första dopp i poolen, svalkande i denna sommarvärme. ☀️

På kvällen gick jag också till farmor och farfar som bjöd på grillat och en trevlig pratstund! Igår morse vaknade jag upp och tog lyxfrukost på verandan, inte alla dagar man lyxar till det så! 😍

Sen tog jag mig ut på ett crosspass, började med 45 min löpning A1 och satte mig sen på hojen och avverkade 1:00 på MTB. Fint pass och jag tog en runda till Brotorp och tillbaka innan jag avslutade det hela med 15 min bålstyrka 40/20 på verandan. Valde att göra ett crosspass av det eftersom benen kändes lite slitna av all löpning och MTB är desto skonsammare! Fin runda i solskenet som inklusive styrkan landade på 2:00. 🙌🏻

Veckan i helhet landade på 9:00 med två tuffare pass och två kortare styrkepass. Bra vecka som var tänkt att vara lite lugnare eftersom jag sprang loppet och har tränat mycket på sistone. Nu väntar dock en tuffare vecka med 13 h träning inplanerat, denna gång med lite tester med svart grupp både tis och tor. Det slog mig också att jag inte kört rullskidor på hela veckan, så det kommer också finnas med. 💪🏼

En liten nyhet nu är att jag fått lite träningsupplägg från tränarna i Falun, så nu sköter jag inte den biten helt själv. Vi har också fått inloggning till Endurance, en träningsdagbok på nätet som jag nu fyller i för varje pass jag gör. Känns bra att ha hjälp med upplägg och vilka pass som ska göras+ att jag nu lägger in varje impuls och minut i Endurance.

Idag har jag haft vilodag och sett till att sätta en träningsplan, snackat lite med Ronja i Torsby och uppdaterad här på hemsidan. Imorgon väntar testrace uppför Ånnabodabacken, ett av mina favorittester om man kan säga så. Backe brukar passa mig bra, så det ska bli kul! 👊🏻

Tills vidare så får ni ha det så bra, vi hörs och syns!

/Filip

15 km blir dagens utmaning!

Hej på er! Ber om ursäkt för dålig uppdatering på sistone, har varit lite att stå i. Sist jag skrev var i i torsdags förra veckan, så vi tar det helt enkelt därifrån:👇🏼

I fredags avverkades ett styrkepass 40×40/20 med ett block rörlighet innan och efter. Veckans enda styrkepass, men som blev jobbigt nog ändå!

Lördagen blev en tidig morgon med löpintervaller i Kälkesta, körde 10×2 min följt av 5x 30/30 och sen 5 korta impulser som avslutning. Fint pass och skönt att komma ut runt 9:00 då det inte var varmt heller!

På eftermiddagen väntade pass två och jag körde ett distanspass rullskidor klassiskt på 1:30 till Lanna och tillbaks.

Söndagen bytte jag klassiskt mot skejt och gav mig ut på ett impulspass där jag körde 10 impulser på tvåans växel och 10 st på trean. 1.15 höll jag på och veckan som så slutade på 11 h med tre intervallpass inlagda, fin vecka med andra ord! 🙌🏻

I måndags åkte jag och pappa mot Falun på kickoff med skolan och träning med skidgym. Där körde vi pulsstyrka, en kombination med löpintervaller och styrka där man alltså både får puls och blir muskulärt trött. Bra pass där vi på uppvärmning och nedvarvning fick bekanta oss lite med terrängen på Lugnet.

Därefter åkte vi till skolan och alla gick till sitt program, ekonomiprogrammet i mitt fall. Där gjorde vi lite olika uppgifter och fick helt enkelt som en uppstart på vad som komma skall innan kvällen sen avslutades med tacobuffe. Det var en bra dag med nya ansikten och ett tufft träningspass med det som blir mina träningskompisar till hösten! Jag har en go känsla och fick en god känsla av besöket också. 👍🏻

I tisdags valde jag att träna lugnt själv istället för att vara med på klubbträningen, kände mig sliten plus att jag ville vara fräsch till loppet, så jag kände att intervaller inte riktigt var det jag behövde. Istället rekade jag och Lena banan till Fjugesta Trail på MTB, ett lugnare pass där jag dessutom fick se vart jag ska springa! Solen sken som vanligt den senaste tiden! ☀️

Igår tog jag vilodag för första gången på 9 dagar och jag och Richard åkte till stan och shoppade. Dessutom besökte Ebba Busch Thor Örebro och vi kikade på när hon blev utfrågad av örebroarna. Spännande och intressant, och sen fick vi en selfie med henne dessutom!

(Ska väl tillägga att detta inte är min egen politiska åsikt/reklam, det var bara kul att få lyssna på en partiledare! 😉)

Och vips så var vi framme vid idag. Kl 18:00 går starten på Fjugesta Trail, 15 km väntar i fin terräng här på hemmaplan. 🏃🏻 Mitt mål är att springa fort och lägga upp loppet bra, det är längre än man tror så det gäller att ha pannben idag. Det är finfint väder, som bäddat för en fin upplevelse! Jag hoppas att jag har dagen och att benen känns pigga, och om inte så blir det ett väldigt bra träningspass! Det ska bli sjukt kul att sätta nummerlapp på bröstet igen och få tävla, det gäller att ta tillvara på tillfällena som ges nu när skidsäsongen är över. Jag ska i alla fall göra mitt allra bästa och sen skriver jag mer om loppet i nästa inlägg.

Wish me luck! 👊🏻

/Filip

Bildspecial 2017/18!

Hej på er! Såhär på Valborgs kväll så bjuder jag på del 2 i summeringen av säsongen där jag delar med mig av alla mina favoritbilder från säsongen, från december till april. Varsågoda:

December inleddes med en veckas praktik hos Ronja i Torsby, då kan man säga att vintersäsongen drog igång på allvar!

Premiären gjordes i ett vintrigt Älvdalen! ❄️

Lucia-sprint med svart grupp.

Tre fantastiska bilder på vintriga vägar i Dalarna! 🙌🏻

Nedvarvning efter en sprintdag i Dala-Järna.

Vätskepass efter intervaller på sydligare breddgrader! 🏃🏻

En solig men ändå mörk jul iår…❤️

Gott nytt! 🥂

Ban-och skidtest i Mora!

”Fart över krönet” 💨

Skidtest!

Årets fällning! 😜

Återigen på värmländska vägar, den gången efter tester i Torsby!

Bergebo Ski Weekend!

DM-silver! 🥈

Testrace på hemmaplan!

Skidåkning hemma i Fjugesta sker inte allt för ofta:)

Uppvärmning i ljusets sken samma kväll som min första seger kom! 🙏🏻

Årets roligaste bild blir från målgång i semifinalen på Tour De Mössebergs supersprint. Vi föll som käglor… 😂

Äkta skidförhållanden. NOT. ☔️

Spurt i tekniksprinten, inte vackert men det ledde till en 12:e plats!

Bild från en makalöst fin morgon på väg till skolan. 📸

Sista passet innan avresa till Lycksele, löpning i solnedgången.🏃🏻

Bilden talar…

Snö fanns det iallafall… 😉

Hedlundagården i motljus!

Banans finaste punkt! 👊🏻

Filmkväll!

Gruppbild förstås!

Back to basic! 🙃

Nysnö och belöning efter 1 h stakning! 🙌🏻

…och lite tjuvskejt;)

Alltså långspåren! 😍

Varm choklad.😁

Ban-inspektion med Ronja inför Folksam Cup!🎿

Tävlingsfokus.👀

Som vanligt efter målgång! 🤢

Säsongens sista målgång!

I pannlampans sken. ❄️

Min skola till hösten! 😁

Woooow!

Grillning med kompisar!🙌🏻

Folkfest i Falun!📸

DNF på Lilla SS:(

Skicross i Sörbybacken!

Sista turen på natursnö!

Känslan efter intervaller i solsken! 😎

Säsongens sista skidpass, tur man fick avsluta fint!

Ja vilka minnen! Och det fina är att alla bilder och många fler finns sparade under fliken ”Galleri”, där ni hittar hela min samling, så kika in där!

Det har varit en helt fantastisk säsong och det bästa med att spara bilder från tävlingar och roliga ögonblick är att jag kan plocka fram dem och motivera mig själv med. Är det dåligt väder eller om jag är trött så scrollar jag bara igenom bilder och drivet är genast tillbaka. Även dokumentärer är utmärkta att kolla på innan t.ex intervallpass, där är ”Svenska Skidhjältar” en favorit. Makalöst bra produktion där man får följa landslaget i satsningen inför VM i Falun. Då får man sådär härliga vibbar och blir påmind om sina drömmar och mål ända sen man var liten. Sen har jag som idrottsfantast svårt att hålla känslorna i schack när jag ser sånt och speciellt klassiska idrottsögonblick, tänk att idrott kan beröra så! Så sök på Sveriges skidhjältar på youtube och se alla 5 delar, det är det värt.


Ja det var väl allt för idag hörni. Vi har ju långhelg och är lediga imorgon med, så jag startar igång träningsåret tredje träningsvecka imorgon och sen är tanken att jag sticker emellan med ett ”vanligt” inlägg igen innan vi tar del 3 av årets säsong tillhelgen. 😁🙌🏻

So long

/Filip

Summering av säsongen 2017/18!

Hej på er! Det är dags för del 1 i serien där jag delar med mig av tankar kring säsongen. Idag är det dags för den stora summeringen av skidsäsongen, så här kommer allt från säsongen 2017/18:👇🏼

Säsongen drog igång på riktigt när jag gjorde tävlingspremiär i Älvdalen. Inledningsdistansen var 5 km skejt och jag försökte få in rutiner kring uppvärmning, skidtest mm. Loppet var jag nöjd med och jag gillade verkligen banan som innehöll fina åkbackar, lite tekniska nedförskörningar och ett bra upplopp. Dagen därpå var det klassisk jaktstart vi skulle ta oss an och kroppen svarade bra och jag stakade för första gången jämnt med de andra runt omkring. Dessutom gjorde jag en stark avslutning och lyckades hålla ett knippe åkare bakom mig. Jag tog med mig en bra känsla att bygga vidare på!

Nästa helg var det sprintdags och bilen gick en tidig söndag mot Dala-Järna. En klassisk sprint på en 1,7 km lång bana var det som gällde, något som jag gillar. Prologen gick okej även om jag inte hade riktigt den där sprint-speeden som krävs. Den kom istället fram i heatet där jag tack vare min styrka i starten hängde på täten upp i första backen. I mål räckte det inte hela vägen men jag fick välbehövlig rutin av att få åka heat!

Efter jul och nyår drog vi till Mora där Morapinglan, en av årets största ungdomstävlingar skulle gå av stapeln. Jag gjorde en bra klassisk jaktstart, men ännu hade inte den där känslan av när man inte kan bli stum infunnit sig. Jag slutar 24:a, en bra bit närmre täten än för ett år sen, på samma bana och med samma distanser.

På torsdagen efter var det dags för intagningstester i Torsby, något jag lite bävat för under året. Testerna var styrka (chins, dips och brutalbänk), beeptest och harrestest. Jag lyckades persa på allt och att jag gjorde 6 chins är något jag kan leva länge på. I bilen hem var jag så himla nöjd, jag var bäst när det gällde!

Bilen rullade vidare och två dagar senare var det Bergebo Ski Weekend i Borlänge. Jag körde både fristilssprinten på lördagen och den klassiska distansen på söndagen. Känslan var inte på topp men återigen fick jag erfarenhet av att åka sprintheat+ att distansbanan var troligen den tuffaste under hela säsongen. 😅

Här emellan tog jag och Sebbe DM-silver i sprintstafett, ett lopp där jag gick ut med guldkänning på sista sträckan men fick ge mig. Rejäl revansch tog jag tisdagen veckan efter då jag gick och vann poängtävlingen i Ånnaboda. 7 km klassiskt var distansen och jag lyckades alltså ta min första seger i ett skidlopp, stort! Just känslan när jag insåg att jag ledde med ganska god marginal var ny för mig och något jag förhoppningsvis får uppleva fler gånger! 8 sekunder blev segermarginalen och jag bevisade nu på riktigt för mig själv att det faktiskt går!

Sen var det dags att dra mot sydligare breddgrader, nämligen Falköping och Tour de Mösseberg. Touren inleddes med 100 m där jag lyckades ta mig vidare och åka semifinal, 100 m som är en udda distans men som jag gillar skarpt. Distansloppet senare på kvällen gick däremot riktigt dåligt, kan ha varit det sämsta loppet jag någonsin gjort. Jag hade absolut inget fäste och slet i 6,6 km, något jag mest fick skylla på mig själv eftersom jag valde valla och skidpar. Revansch fick jag dagen därpå i tekniksprinten. Slutade 12:a och hade känn på top 10, en av höjdpunkterna denna säsong! Jag avslutade touren med en 14:e plats och blev också det totalt. Rolig, men lerig helg som slutade med säsongens kanske näst bästa resultat. 🙌🏻

Sen började den riktiga uppladdningen mot USM i Lycksele. Jag lade en tvåveckors-plan och riktade nu fullt fokus på säsongens stora mål!

Resan började med att vi åkte hemifrån på tisdag-kvällen, övernattade i Gävle och åkte sen längs kusten, över Höga Kusten bron och så småningom kom vi fram till Hedlundagården och mötte de andra i klubben. Termometern stod på -30 grader och dagarna därpå var det lätt träning, vallning och skidtester som gällde. Emellan det var det äta, sova som gällde (och så lite rundpingis.) 😉

Det var med en speciell känsla som jag och Anja åkte banorna tillsammans dagen innan. Det låg spänning och förväntningar i luften, man visste vad som väntade, det man väntat på hela säsongen. Det var perfekta förhållanden och vi var väl påpälsade i kylan och körde några dagen-innan-tävling-impulser inne på stadion. Jag kommer ihåg känslan av att allt var så stort att man kände sig som ett proffs och när vi testat klart tänkte jag att banorna borde passa mig bra. Den uppfattningen delade jag inte efter målgången dagen därpå. 7,5 km klassiskt var distansen som jag bara nån vecka innan hade vunnit hemma i Ånnaboda och som blivit en favorit. Det slutade med en 56:e plats, över 4 minuter efter… I mål var jag helt tom. Så besviken, så uppgiven. Hur kunde det bli som det blev? Återigen hade jag valt fel skidpar och jag slet och slet runt de två varven. Jag vägrade ge upp, vägrade acceptera att det gick dåligt och gav allt jag hade in på mållinjen. När jag passerade den var jag så besviken och när jag läste resultatlistan var det inte långt till tårar. De närmsta minuterna där var jag inte jättetrevlig att ha att göra med. 😅 Tänk att idrott kan vara så komplext, för egentligen är det ju bara en tävling, men där och då så var allt negativt. Det var som en käftsmäll och jag tappade tron på mig själv, på min egen kapacitet. Men livet fortsätter och positiv som jag är så vägrade jag gå runt med dålig attityd, något som lätt smittar av sig på en grupp. Istället nollställde jag mig själv och under kvällsmötet till sprinten intalade jag mig själv att jag inte har något att förlora. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte hade svårt att sova den kvällen…

Dagen därpå var det sprint och jag följde mina vanliga rutiner, med skidtester, uppvärmning mm. När jag stack iväg hade jag inga som helst krav, bara att köra allt jag hade. Det blev en 52:a plats och även om det var långt ifrån en sprint jag vet att jag kan så var jag ändå glad. Jag gav det jag hade för dagen och det var målet.

Jag försökte glömma det som var och på söndagen på sista distansen var det stafett. Det är något speciellt och roligt med att åka stafett och jag lyckades göra mitt bästa lopp under helgen och vi slutade 17:e, en skön avslutning ändå. Jag var så splittrad hela helgen, för samtidigt som vi var ett väldigt skönt gäng där och hade väldigt kul tillsammans så var jag ju besviken, årets stora helg var liksom över och jag hade underpresterat. Men det var en stor upplevelse att få vara där, med en meter snö och ren skidpropaganda och det är ett minne jag verkligen tar med mig. Ändå kan jag inte släppa tanken på hur det blivit om jag hade haft bra skidor första dagen…

Jaja, livet gick vidare och jag tränade på i vinterlandskapet på hemmaplan. För vintern kan man inte klaga på, helt fantastik ur en skidåkares perspektiv. Här en bild från en av kvällarna jag tränade här hemma i elljusspåret.

2 mars inleddes vad som skulle bli min sista tävling, nämligen Folksam Cup. Det blev en helg där jag lyckades få revansch och 43:e platsen i prologen är mitt bästa resultat på en stor nationell tävling. Den dagen hade jag kanonskidor och disponerade loppet perfekt, något som inte händer allt för ofta. På eftermiddagen visade jag också prov på mina vassa avslutningar då jag på ren tjurskallighet och snabbhet vann spurten om 45:e plats. Det kändes som en seger när jag gled över mållinjen, tror nämligen aldrig jag varit så trött! Absolut sista tävlingen blev teamsprinten där jag och Anja bildade lag. En rolig tävlingsform där vi båda gav allt vi hade för dagen. Bästa minnet därifrån är helt klart när speakern nämner team Andersdotter/Andersson som en av förhandsfavoriterna i vårat kvalheat. Det var häftigt!

De tre kommande veckorna blev jag sjuk och missade tyvärr Lilla Skidspelen i Falun och stora delar av vårvintern över lag. Under den tiden fick jag däremot beskedet att jag dels fick avslag från Torsby men också att jag blivit antagen till skidgymnasium och det i Falun. Jag vart så glad när mobilen ringde och jag insåg att det som varit ett mål länge nu skulle gå i uppfyllelse!

I samma veva fick jag dessutom ta emot ett stipendium av Tysslinge Företagare för ”Årets ungdomsidrottare” på 4000 kronor. Något jag verkligen inte räknat med och det var en stor ära att lilla jag fick det liksom. Motiveringen att jag är en fin ambassadör för skididrotten gör mig varm inombords. Det är tufft att träna så mycket som vi ändå gör och att få tillbaks på det sättet är ovärderligt. Jag tycker det är så viktigt att vara positiv och ge allt oavsett om det är i skolan eller i skidspåret och att den glädjen och inställningen kan spridas är såå så kul.

Summan av kardemumman blir att jag är nöjd med säsongen. Jag har haft förmånen att vara frisk under den viktigaste säsongen i min relativt korta karriär. Jag har gjort intagningstester, tävlat runtom i hela Sverige, vunnit mitt första skidlopp, kommit in på skidgym och haft riktigt riktigt kul. Det är i slutändan det viktiga och alla upplevelser, lärdomar och erfarenheter tar jag med mig i ryggsäcken.

Sist men absolut inte minst vill jag rikta ett jättetack till er alla för alla glada påhejningar längs med spåren, för uppmuntrande kommentarer och stöttande i med och motgång. Det betyder mycket!

/Filip

DNS…

…stod det efter mitt namn igår. Did not start. Det blev inget race i Falun, jag vaknade upp med halsont och jag hade inget annat val än att slänga in handduken. Sååå tråkigt men hur mycket jag än ville hade det varit näst intill farligt att tävla och den tanken stärktes av att jag under kvällen hade 39 graders feber. Extra trist var det då jag och pappa vallat, packat och åkt upp till Faun i fredags för att sen tävla på lördagen. Nu blev det inte så och istället tog vi en sväng på stan och fikade. Inte så jag ville att min säsongsavslutning skulle bli…

Backar vi bandet lite så hann jag i varje fall med två träningspass mellan sjukdomarna. I torsdags var jag med och tränade i Ånnaboda, men istället för klassisk sprintstafett som var tanken så körde jag ett distanspass skejt på egen hand. Känslan var okej, de hårda spåren var väl inte min melodi men jag åkte på i mitt tempo och tänkte teknik. Det var kul att vara tillbaks på skidor och få ventilera lungorna, om än i lugnt tempo.

Glädjande nog är de gamla SM-spåren pistade igen, en utmanande slinga!

I fredags kväll körde jag 25 min rörlighet på hotellrummet bara för att bli mjuk och göra kroppen redo för 5 km skejt, ett lopp jag aldrig körde. Surt att vara på plats och inte kunna åka, det var tänkt att bli min säsongsavslutning jag var väldigt tävlingssugen. Men sånt är livet ibland…

Hade iaf utsikt över Lugnet.

En gladare nyhet är att Six Ten Ski Products just nu har 22% rea+ fri frakt på hela sitt sortiment. Erbjudandet gäller just nu och är en följd av Bob Impolas fantastiska andraplats i Vasaloppet. Bob som för övrigt både bor här i Fjugesta och kör med samma stavar som mig! 😉 Rean gäller fram till 31/3 och här får ni en länk till deras hemsida, så passa på att investera stavar av högsta kvalitet, nu med 22% rabatt!

http://skidstav.se/

För min del handlar det mesta just nu om att bli frisk. Vi har ju gått på en veckas påsklov så vi har fritt på dagarna nu. Min tanke var att träna hela dagarna, men istället får jag nöja mig med promenader som fysisk aktivitet. Som tur är väntad det bli fint väder och sol gillar vi! Dessvärre smälter snön snabbt nu och faktum är att jag i princip hostat bort de finaste veckorna på året, de när solen skiner men det fortfarande är minusgrader. Jaja, det positiva i det är att jag går in i barmarkssäsongen med mycket motivation, kanske mer än de flesta andra! Gällande säsongsavslutning lämnar jag dörren lite på glänt, kanske kanske att det blir ett lopp till och om inte annat ligger snön i Ånnaboda förhoppningsvis kvar ett tag till!

Men i och med det här inlägget nu ska jag försöka och inte tänka skidor så mycket mer utan ha en fin påskvecka och fylla på depåerna med D-vitamin. ☀️ På återseende!

/Filip

Folksam Cup 2018

Hej!

Folksam cup 2018 är över och min sista stora tävling som ungdom är gjord. Det har varit en rolig helg i Torsby med minnen och urladdningar utöver det vanliga!

I lördags var det två tävlingar, en prolog i klassisk stil på fm och en jaktstart i fristil på em. Prologen var kanske en av de bästa loppen jag någonsin gjort. Hade toppenskidor och kunde åka avslappnat med tryck uppför utan att glidet blev sämre. Kroppen kändes riktigt pigg och äntligen hade jag fors i åkningen från start in i mål.! Låg länge på Top 40, men slutar till slut 43:a, endast 1,13 efter tät. Det blev näst intill ett topplopp, det bästa resultatet jag någonsin gjort på USM/Folksam Cup och en enorm lättnad drog genom hela kroppen. Jag fick till det!!

Fighting face och upploppsstakning när det är som bäst! 😅

Där var man inte pigg…

Eftermiddagens lopp var 5 km fristil jaktstart och mitt utgångsläge var att jag hade två åkare 8 sekunder framför mig och ett helt koppel 4 sekunder bakom. När loppet var igång försökte jag fokusera på mitt lopp, men de andra kom ganska fort ikapp bakifrån och i backen ut på andra varvet så hade jag en liten svacka. Jag hörde mer åkare bakom samtidigt som mina lår knappt ville framåt och jag hann tänka tanken att det här kan rasa. Men skam den som ger sig. Jag slet och kämpade och vi var en klunga upp i sista backen med mig på 48:e plats. Jag hade bra glid och lyckades åka om en åkare när mot spurtbacken efter bron. Där körde jag bara på och lyckas få slip stream utför innan upploppet och väl där gav jag mig inte och lyckas trots stockstyva ben spurta in som 45:a!!! Det var såååååå mycket slit och kämpande genom hela loppet men oj så skönt att få vinna den spurten. Jag tänkte på alla spurter jag kört och fokuserade skär för skär och skar mållinjen tre platser högre än i sista långbacken. I mål var jag helt slut, hade inte kunnat åka en enda sekund fortare! Glädjande nog fick farfar en kort film mitt i dramat, nu kanske ni får en liten inblick i hur sista kurvan var.

Det var nog det jobbigaste lopp jag någonsin åkt och förmodligen den högst uppmätta laktathalten i hela mitt liv. Jesus vad mycket vilja det fanns och den beslutsamhet jag visade från bron och neråt är något jag tar med mig. Att vända på steken och lyckas knipa tre åkare från toppen och ner, det är rent pannben och att lyckas göra en toppavslutning med de benen är… ja, lite overkligt faktiskt. Jag printade in i mig själv under loppets gång att ”jag älskar smärtan” och var inställd på att det skulle göra ont, det var upppenbarligen ett vinnande mantra!

Här ett gäng bilder/filmer från loppet.

Fokus på krönet!

Under kvällen var det kamratmiddag och prisutdelning innan vi laddade om för stafetter.

Söndag morgon blev en tidig sådan, 7:40 gick bussen mot stadion för testning av banor inför prologen. Jag och Anja bildade ett vasst teamsprint-lag och testade såväl glid som växlingar innan hon stack på första sträckan 10:00. Reglerna var som så att varje åkare kör två sträckor var och där var alltså jag på sista sträckan, med ben-nummerlapp för första gången. Bara en sån sak! 😉 Jag var nervös förstås, men sprintstafett är en rolig tävlingsform som jag kört ett antal gånger förut, så lite rutin hade jag iaf. Vi gör en bra prolog och slutar 6:a i vårt heat och går vidare till C-final. Min kropp var rätt så stum och på min första sträcka var det nära fall, då jag satte staven rakt på skidan och fick rejäl framåtriktad precis på krönet. Men jag grejade det och kunde växla som 5:a och efter bra slutsträckorblir vi till slut 6:a.

Efter lite nerjogg och omladdning var vi en timme senare redo för den 45 lag stora C-finalen. Anja fick en bra start, men i den smått kaosartade växlingen så kör hon över ena skidan på mig, det blir dock inga större problem utan jag sticker iväg och gör en bra sträcka. När hon dunkar mig i ryggen för sista gången ligger vi 8:a och jag tänker att det bara är att köra järnet fullständigt nu på sista. På toppen av sista backen ligger vi i bredd om 8:e platsen på toppen när jag får skidan fasttrampad och faller. Eftersom det var uppför så var jag snabbt uppe igen, men flertalet lag hann om och trots ännu en bra avslutning så räcker det bara till en 13:e. Lite snöpligt, jag hade bra utgångsläge men kan inget göra, det tar ju stopp liksom. Det är så det är, det var tajt och hårt om positionerna, men jag var beslutsam och hade ytterspår för att kunna plocka placeringar. Surt då att inte få vara med på allvar, men det är en del av sprintåkning och jag kunde inte göra något åt det. En 13:e plats i C-finalen är ändå bra och vi var glada båda två efter våra insatser. Totalt blev vi alltså 33:e lag av 65 och hade såklart (!) ansiktsmålningar när det vankades stafett! 😁

Här en film från sträcka ett i prologen…

Summerar vi helgen så åker jag på en högre nivå jämfört med ifjol och är nöjd, jag gav verkligen allt jag hade och är extra glad över det klassiska loppet som gick riktigt bra! Det jag har och jobba med är skejtåkningen, den satt inte i helgen. Visserligen gick jag med ren vilja när jag var som stummast men att hitta tajming och glida på skidorna blir något att jobba vidare på. Det bästa ögonblicket de här dagarna var inför prologen när speakern ropar ”Örebro har en stark uppställning till start med lag Andersdotter/Andersson”. Då njöt man lite extra! 😉

Den sorgliga biten är att jag i och med detta genomfört min sista tävling för distriktet Örebro Läns Skidförbund. Under helgen invigde vi de splitter nya tävlingsdräkterna, som i mitt tycke var både sköna och läckra! Tyvärr blir det inget mer framträdande i dem framöver och jag springer istället iväg mot nya mål och ny träning som ska genomföras.

Det är de stora tävlingarna man tränar för och nu känns det lite tomt när i princip bara avslutningen på säsongen är kvar. Men jag är fortsatt taggad att jaga vidare i spåret och än åker inte tävlingsdräkten av! Jag kommer skriva mer i veckan hur veckorna framöver kommer se ut och vilka äventyr som kommer härnäst. Men nu tackar jag för idag och som avslutning passar jag på och tacka för alla lyckönskningar, hejarop och all support jag fått i helgen, ni är fantastiska!

/Filip