EKG, jobb och annat skoj!

Hej på er, det var längesen! Har tappat lite momentum här på bloggen, men nu är det dags för en liten update på vad som hänt sen sist. Varsågoda!

Måndag: Vårvädret intog Falun. Tog en promenad upp till samlingen på Lugnet i solskenet. Många plusgrader dessvärre, men gud så varmt och skönt. Förhållandena på Lugnet var ju drömmiga, sååå kul att stå bredvid och inte få åka. 👈🏼 OBS inslag av ironi! FCE77501-5CB4-4625-AA03-0DD4E782823162013E65-FB9E-4A01-9882-A3FE8B6E060D

Tisdag: Teori ute på Velodromen där vi pratade om kost och kostvanor. På kvällen hade jag tvättid och hann slänga i en tvätt efter skolan. I övrigt pluggade jag och lagade lite mat.

Onsdag: Träffade Hannah och Maja efter skolan. Vi gick och handlade och lagade sen en jättegod pastapesto med kyckling och satt o pratade. Kul att hitta på något tillsammans! 🙌🏼36694A4F-BD0B-431D-9BDC-620787DD54C2.jpeg

Torsdag: Alla hjärtans dag. Dessvärre hade jag ingen valentine (🙃) utan jag serverade andra par på jobbet istället. Jobbade till 21:30, fick med mig kvällsmat hem och somnade. Livet på en pinne… 😅

A8421BC7-7F17-477C-AF1B-93BD18CF077D
Livets mellanrum!
355D3512-3DC6-4CB8-9392-D8394E380451
Dukat och fint!

Fredag: Efter skolan jobbade jag ett par timmar igen innan jag gick till stationen och mötte Richard som kom med tåget i fredags kväll. 28A94E77-5FB6-481D-AA7D-BC1C9EF9810E.jpeg

Lördag: Efter frukosten tog vi oss en tur på stan, jag visade honom skolan, vi gick och kollade på affärer och sen hade vi bokat bio kl 12:30. Vi såg ”Britt-Marie var här”, jag har läst boken flertalet gånger och älskar den så förväntningarna var ändå rätt höga. Och ja, filmen var bra, man blev rörd även om det kanske inte den bästa filmen jag sett. Men jag kan ändå varmt rekommendera den!B3852AD5-B98E-499A-A133-48262C052460ED5F7A49-2741-4F59-B9F5-7565D7797602

På kvällen gick vi och handlade, köpte vi hem thaimat och kollade på TV och hängde hemma. 🙂

Söndag: Jag fick rycka in som städare i restaurangen en snabbis på förmiddagen men sen gick vi en promenad upp till gruvan, stekte pannkakor och sen var det dags att packa och åka hem. Jag följde också med Richard hem på tåget eftersom jag hade läkarbesök dagen efter. Det var en så rolig helg, kul att få visa honom mitt hem numera, äta gott och göra roliga saker ihop!!4C1DA8A0-2E36-4EDE-8202-3775BFA3B55E1E009BC1-6A70-41EF-8534-2CFB72067139B1F31ECE-AF9E-4571-B93C-0EA57214DDBF

Måndag: Arbets-EKG på USÖ. Mamma och jag åkte in till Örebro för att träffa läkaren och då få göra det här EKG:et. Det gick till så att man cyklade på motionscykel med massa sladdar påkopplade på hjärtat och överkroppen för att kolla hur hjärtat betedde sig under fysisk aktivitet. Cykeln gick tyngre och tyngre för varje minut och till slut låg man verkligen på max, tror pulsen drev upp i 210 som max, den högst uppmätta någonsin vad jag minns. De hittade iallafall ingenting, resultatet ska dock skickas till min läkare innan en officiell bedömning. Men det de sa direkt var att hjärtats syresättning var bra, hjärtrytmen normal och pulskurvan normal. Skönt det!

Tisdag: Tillbaka i Falun och tillbaka i skolan. Hade teori angående JSM ute vid teorilokalen på Velodromen så jag fick mig en morgonpromenad dit ut. Sen var det en helt vanligt skoldag helt enkelt, satt också kvar och pratade med Hilma och Tilde ett tag efteråt. Kom hem, lagade mat, pluggade och kollade på Superstars och så var den dagen över.

Onsdag: Idag unnade jag, Hilma, Tilde och Elin oss en lyxigare lunch. Vi åt thaimat på stället jag jobbar, trevligt värre!6750E41F-C94A-4E0C-85B7-0B088C8E9BAE3E5D61A0-0B6D-43A2-80CB-5D1B5C02C443

E2E0797C-15D0-4B4D-8A34-D1BF8936D27C
Bara ta en stund och dregla över detta. Friterad banan kan vara bland det goaste som finns!

Jag har också hunnit klippt mig och nu sitter jag här och tar tag i bloggandet igen. Inom kort tänker jag att det kommer lite besked kring Junior-SM, träning och fortsättningen av säsongen. Får förresten hoppas snön ligger kvar tills dess, det som var decimeterhöga snövallar har nästan helt försvunnit här och blivit till vatten och is på sina ställen. Hoppas vintern tar nya krafttag så att spåren håller sig en bit in i mars åtminstone.

Men tills nästa gång får ni ha det så bra, hörs inom kort!

/Filip

En månad utan träning! 😔

Hej på er! Det var ett tag sen jag tittade in här, men nu är det dags igen. Tänkte helt enkelt ge er en liten statusuppdatering, var nämligen nästan två veckor sen. Så jag tänker att jag börjar med höjdpunkterna sen sist: 🤗

Måndag 28/1:

Jag och en kompis gick på introduktionskurs till körkort på en körskola i Falun. Har skjutit upp det länge nu men nu bockades det av. Det bjöds på fika och tre timmars föreläsning kring trafik och övningskörande!

Tisdag 29/1:

Sista träningspasset gjort på ett tag. Vi hade gemensam styrka ute på Velodromen och körde enligt det explosiva schemat. Fick någon konstig form av hjärtklappning/pulsrusning eller så, en väldigt diffus känsla och sedan dess har läkarna avrått från träning fram tills närmare undersökning görs. I övrigt var det ju kul att träna såklart, satte stakning med boll bättre än någonsin:

Fredag 1/2:

Jobbade i thairestaurangen några timmar efter skolan och fick med mig middag så det räckte och blev över. Skönt att få hoppa in och jobba lite då och då!

Lördag 2/2:

I lördags tog jag en långpromenad via lite smågator upp på Lugnet och tillbaka. Sen träffade jag Hugo och Rebecka, vi gjorde hemmagjord pizza och kollade på Melodifestivalen. Kul!

Tisdag 4/2:

I tisdags var jag med uppe på Lugnet när de andra i träningsgruppen körde träningstävling. Jag var med och fotograferade, filmade, hejade osv. Även om jag inte kan träna så kommer jag vara med på samlingar, hjälpa till och få någon form av uppgift. Och det var så kul att stå bredvid och heja på!

Onsdag 5/2:

Igår var jag med några klasskompisar och fikade och pratade. Mysigt värre!

Men jag förstår att ni av anledning till den aningen dramatiska rubriken undrar hur det står till. Jo. Efter läkarbesöket sist tränade jag ju lite smått, men efter styrkepasset där pulsen stack så har läkarna rekommenderat att inte träna alls och bara leva som vanligt. Åtminstone fram tills jag får komma in på undersökning på hjärtat, göra arbets-EKG och utöver det också kolla upp polyperna om några veckor. Men fram tills början av mars blir det helt enkelt ingen träning. Nix, nada, nothing. Och nej, det beskedet var ju inte det roligaste. Men jag måste ju göra det som kroppen säger och den har liksom sagt ifrån när det gäller träning och med det krångel som varit vill jag verkligen utreda det här ordentligt. Tyvärr innebär det här att det inte blir något JSM eller Scandic Cup i Hudiksvall, säsongens två stora mål. Surt så in i bomben, det har varit en morot hela året. Däremot är säsongen inte helt körd, är allt grönt hos läkarna kan jag, eventuellt, få avsluta säsongen. Det kan jag inte helt utesluta! Nu har också röken lagt sig lite, i början surrade abstinensen och tankarna, men numera har jag lite släppt skidåkaren Filip och är bara vanlig människa. Jag lagar mat, pluggar och är med kompisar precis som en ”vanlig” människa. Det har varit 2,5 månad av bara krångel så jag känner lite att det inte gör något att bryta säsongen, vila och delvis bota överträningen och ta hand om sig själv istället för att få ta käftsmäll efter käftsmäll. Så jo, nu mår jag bra igen och för att förtydliga; inget av det här påverkar mitt allmäntillstånd när jag bara ”är”. Så nu tänker jag bara må bra helt enkelt och sätta skid-hjärnan lite på standby tills vidare. Tråkigt, men är det något jag är bra på är det att tackla motgångar och jobba ur underläge!

Innan vi avslutar idag måste jag bara tipsa er om att se ”I huvudet på Gunde Svan” från i måndags när Pia Sundhage var med. Wow (!) vilket bra avsnitt och vilken legend hon är. Jag som är insatt är mäkta imponerad av hennes engagemang och ledarskap. Det måste ni se!

/Filip

Läkarbesök och helg hemma!

Hej på er! Det är söndag kväll och jag sitter återigen på ett tåg hem till Falun. Jag har i helgen varit hemma i Fjugesta och varit hos en läkare för att reda ut varför kroppen strejkat och ta en del prover. Och jag måste säga att jag fick ett rätt skönt besked. Jag har polyper i näsan, något som orsakat att jag känner mig ständigt täppt och det i sig kan leda till sämre syresättning. Det är nog inte hela sanningen i hur dåligt det går men skönt iallafall att ta prover och konstatera att det inte är någon infektion, jag har bra blodvärde mm. Några prover dröjer lite men EKG och blodtryck var bra, skönt det! Det innebär inte att jag inte kan vara övertränad ännu, det såg man inte på proverna. Men en lättnads suck går ändå genom kroppen. Jag ska in till Örebro om ett tag för att närmare kolla om operation är nödvändig. Sen ska man ju inte tro att jag är hela världen, polyper är ju ingenting mot vad folk går igenom herregud. Nånstans får man ju komma ner på jorden…

Jag får fortsätta träna gällande polyperna men i och med att jag förmodligen är övertränad blir situationen lite mer komplicerad. I samråd med min tränare är planen iallafall att fortsätta träna korta och lugna pass med fokus på att må bra helt enkelt. Sen får det ta den tid det tar att komma tillbaks i tävlingsdugligt skick och på allvar komma in i tävlingssäsongen. Jag är fast besluten om att komma tillbaks starkare, det råder inget tvivel om det iallafall! 💪🏻

Vad har hänt sen sist då? I veckan har det varit lugnt, jag och en kompis i Falun var på synundersökning eftersom jag ska börja övningsköra och man skulle ha synintyg till körkortstillståndet. Jag har också gjort egna energikakor, kollat klart säsong tre på Gåsmamman och annat man hinner när man inte kan träna som förr. 😉

I torsdags kväll tog jag tåget hem och strax efter 20 rullade tåget in på Örebro central. Skönt att komma hem, var tre veckor sen sist.

I fredags tog jag sovmorgon och sen kl 15 hade vi läkartid. Efter det tog vi en promenad och passerade elljusspåret där pappa åkte skidor, det var nämligen spårat drygt 2 km. Såg inte helt fel ut. 🥰

Igår tog vi först en promenad ner till mormor och morfar som bjöd på semlor…

…och sen mötte jag upp några gamla kompisar från nian och vi åt thaimat och pratade, det var länge sen men kul att träffa dem igen! På kvällen hyrde vi en bra film, Equalizer 2, en riktigt bra film jag kan tipsa om!

Idag har vi hälsat på farmor och farfar, kollat på skidor och nu sitter jag på tåget på väg hem. Det var skönt med en långhelg och få landa och tänka på annat. Jag har lite tvingat mig själv att tänka bort skidåkningen, tävlingar, vallning och sånt. Massa tankar på det gör ju inte att jag mår bättre när jag inte får hålla på med det till fullo. Istället vill jag fokusera på att ha kul, må bra och när jag väl tränar, att njuta av att bara få komma ut. Med andra ord att släppa på prestationskraven, striktheten och bara gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag är dålig på det, kontrollmänniskan inom mig får bita sig rätt hårt i läppen. Men jag är mer uppåt nu än när jag liksom inte visste vad som pågick och bara var frustrerad att tävlingarna gick skit och träningarna kändes dåligt. Nu finns en förklaring och då kan jag dirigera fokus efter det och blicka framåt. Jag vill också passa på att tacka för de fina kommentarer jag fått, det värmer verkligen ska ni veta. ❤️

/Filip

Fortsatt tungt…

Hej på er!

Det är tisdag den 22 januari och dags för en uppdatering igen. Och som rubriken lyder går det mesta fortfarande emot, träningen fungerar liksom inte. Jag är nedstämd, det är väl inget att hymla om. Skidåkningen är mitt liv och att då åka på ett sånt här bakslag mitt i säsongen är oerhört tråkigt. Men idrott går upp och ner och det får ta den tid det tar att komma tillbaks i toppslag. Jag har tränat sporadiskt på senaste tiden och därav har blogginläggen lite uteblivit. Nu är jag dock tillbaka för att ta er igenom den träning som varit och annat skoj som hänt:

I torsdags körde jag ett klassiskt pass uppe på Lugnet, blev en timme A1 medans de andra körde intervaller. Kändes sådär, pulsen var fortsatt hög men jag tog det lugnt, gick på skidorna och fick ihop 1 h. Alltid något!

Fredag var vilodag och på kvällen jobbade jag i restaurangen. Det var kul, var inte jättemycket folk men man lär sig mer för varje gång. Fick dessutom med mig mat hem. 🙌🏼
Lördag morgon var det tänkt att jag skulle träna men vaknade upp och kände mig lite täppt och inte helt hundra o valde då att vila istället. Strax efter 11 kom farmor och farfar hit och vi satt och pratade, lagade mat och åkte en sväng runt i Falun. På kvällen bokade jag bord på Basta, italienska restaurangen här i Falun och vi gick ut och åt gott där på kvällen.

Lördag morgon knallade jag iväg till farmor och farfars hotell och fick för andra helgen i rad njuta av en hotellfrulle. Sen gick vi ut på en promenad i det kalla men fina vädret! Vi gick på stan ett tag innan vi gick hem till mig, fikade och kollade på skidor.

Fint i Falun!

På kvällen fick det bli thaimat och mys framför TV:n innan vi sa hejdå. De sov på hotell och åkte hem på måndagen när jag gick till skolan. Så mysigt och kul att ha de här!

Och så drog vecka 4 igång igår. Jag tränade igen efter att ha vilat fre-sön och det blev en dryg timme klassisk åkning A1, även igår med för hög puls i förhållande till tempo. Det är klart man blir less när jag liksom inte ens klarar av att åka långsamt, men jag är glad för den träning jag kan göra och njuter av att få komma ut och röra mig bara. Nu har de öppnat upp Mördarbacken och de längre tävlingsbanorna på Lugnet och det finns riktigt tuff och fin terräng att träna i.

I måndags var det ju också Idrottsgalan, rysningar, ståpäls och det vanliga man som idrottsfantast får när man ser på magiska idrottsögonblick. Och ska man säga något om priser och nomineringar så kan jag inte för mitt liv förstå hur Charlotte Kalla och Stina Nilsson inte ens var bland de 8 nominerade till Jerringpriset. Kalla mig partisk, men 4 OS-medaljer varav ett guld som de båda tog var tycker jag borde vara tillräckligt för en hel drös priser, men men…

I morse sprang jag en sväng luuugnt bort till Britsarvet och sen ut till Velodromen där vi hade teori angående testerna på LIVI och sen om prestationsuveckling. Intressant genomgång som kommer nämnas i inlägg framöver!e6c6a0b4-b787-491b-94b2-bff901f8ecaa

Vad händer i veckan då? På torsdag kväll kommer jag ta tåget hem, för på fredag har jag läkartid hemma i Fjugesta för att reda ut om jag har något i kroppen, ta lite prover och så. Ska bli skönt att få se vad det är alternativt utesluta saker. Mentalt vill jag veta, få en nystart, ett besked och något att utgå ifrån. Det är lite flummigt att inte veta mer än att det känns tungt och kroppen strejkar. Vi får se helt enkelt hur det blir.

Men tills dess får ni ta hand om er så hörs vi inom kort!

/Filip

Nyår, analys, tankegångar och A1!

Hej igen! Det är tisdag och dags för ännu ett blogginlägg. Idag kommer det handla om lite vad som hänt i början av veckan, över nyår och i mellandagarna och sen kommer jag berätta lite hur tankarna gått senaste tiden och kolla lite varför det gått om det gått. Här är dagens inlägg: 👊🏼

I går inledde vi veckan med ett distanspass fristil på långspåren kombinerat med lite stafetter. Min känsla var återigen sådär tung, flåsig och dålig. Vi höll inte alls nån fart men pulsen var låg på över 170 stundtals. Jag har ju rätt hög puls men det är för högt i det lugna tempo vi höll. Mitt i passet körde vi i alla fall lite stafetter av olika slag innan vi avslutade med lugn åkning efter. Det landade på 1:30 aktiv tid, fint pass men oroväckande tung känsla.

I morse hade vi morgonstyrka 7:30 ute vid Velodromen. Där körde vi lite parövningar, följt av det explosiva programmet och som avslutning blev det drygt 10 min 40/20 bålstabilitet med olika varianter av plankan. Tufft men kul, jag har inte kört alls mycket styrka senaste månaden pga sjukdom och tävlingsupplägg mm.

Sen under dagen har jag haft träningssamtal med Jimmie och Emma, tränarna, dels för att kolla det vanliga träningen men också för att börja jobba lite med mentalt. Det har varit tungt den här säsongen och på olika plan behöver jag en nystart nu, en nytändning som gör att jag hittar tillbaks i min egen skidåkning. Och i samråd med dem kommer jag ändra en del i träningen. De närmsta veckorna kommer jag varannan dag, enbart A1 i väääldigt lugnt tempo och under nästa vecka köra ett enda styrkepass. Resten blir vila. Det kan vara så att jag ligger precis på gränsen eller till och med gått över den och dragit på mig någon form av överträning. Min känsla har varit att kroppen inte har något överskott, det finns liksom inget tryck i benen att jobba med och det har det inte gjort hittills i vinter. Så nu väntar lugna veckor helt utan fartpass för att få tillbaks en go känsla och även lite motivation.

Gällande den mentala biten har vi också sagt att jag måste tuffa till mig lite. Jag har en inställning som heter duga och motivation till att träna, inget snack om den saken. Men jag har en tendens att alltid underskatta mig själv, inte tro på min egen förmåga, inte våga chansa och inte riktigt våga satsa i t.ex utförsbackar för att jag är för försiktig. Jag tror helt enkelt inte riktigt på mig själv. Ofta när folk frågar vad jag har för mål till en tävling svarar jag ”att stå på benen”, ”ta mig i mål” eller ”ha en bra känsla”. Och det är inte så att jag medvetet gör det, det är bara så jag tänker. Men grejen är att jag ju inte lagt ner 400 timmar under vår och sommar för att komma till en tävling och bara klara att inte ramla. Jag vågar liksom inte utmana mig själv, chansa eller sätta höga mål. Men nu ska vi börja jobba med den här biten genom samtal för att hitta nycklar i att styra tankarna och stärka den mentala biten. Jag ska inte nöja mig med att klara av ett intervallpass, jag ska göra det bra också. Jag ska sluta underskatta mig själv, jag kan åka skidor, jag kan åka fort. Jag kan. Det ska jag pränta in i huvudet. Sånt här går inte på en vecka, vi kommer behöva tid och jag kommer behöva tid. Men jag har under vintern reflekterat över mina tankegångar, analyserat, tänkt om och nu har vi iallafall en början på något och det lovar gott!

Det var det som hänt fram till idag. Nu tänkte jag som utlovat göra en kort resumé om vad jag gjorde dagarna över nyår, något jag missat att skriva om!


30 december:

En lugn dag där jag genomförde 2018:s två sista träningspass när jag på förmiddagen sprang 1:00 runt Via bort mot Logsjö och tillbaks. Fin tur som ingick lite i det upplägget jag la inför Åsarna.

På eftermiddagen körde jag och Gabbi styrka i källaren. Vi delade upp det i ett block med allmän styrka, ett med explosiv och så avslutande bålstabilitet. Och så var 2018 års sista träningspass gjort!

31 december:

Nyårsafton och jag hade vilodag. Jag firade hemma med familjen, vi gjorde trerätters där jag och Gabbi stod för desserten. Vi testade att göra chokladfondant, den blev faktiskt helt okej för att vara första gången. Sen tickade klockan mot tolvslag och vi gick ut, kollade på raketer och skålade in det nya året!

1 januari:

Sovmorgon och Tour de ski på Tv på förmiddagen, träning på eftermiddagen. Årets första träningspass blev ett blåsigt sådant. Tillsammans med Ronja och Anja körde jag ett skejtpass där jag och Ronja avverkade ett sprintpass, pyramidintervaller enligt följande upplägg:

30 sekunder- 1 min- 1,5 min- 2 min- 2,5 min- 2 min- 1,5 min- 1 min- 30 sekunder, allt med dubbel vila mellan.

Tufft men givande pass, spåren var stenhårda, det blåste rejält men vi fick till ett riktigt kvalitativt pass som del av den tävlingsförberedelse jag hade under mellandagarna och över nyår. Känslan var bra, det var snabbfört och jag fick stundtals till både teknik och sprintspeed. Här bilder+ en film från slutet av en riktigt stum tvåminutare…


Och så var vi tillbaks med full kraft i 2019 och nutid. Vad händer i veckan då? Träningsmässigt blir det luuugna pass (gå-på-skidorna-tempo eller bara jogg i låg A1 intensitet) och sen på fredag har jag fått jobb i restaurangen en stund på kvällen. Sen på lördag kommer farmor och farfar hit och hälsar på över helgen. Blir kul det!

Jag nämnde i förra inlägget att jag skulle göra en liten koll på Vo2 max-testet jag gjorde, tänker dock skjuta upp det lite. Vi kommer få en genomgång av alla siffror mm i skolan nästa vecka och det känns som inlägget kommer bli ännu bättre med mer koll på diagrammen mm, så det får vänta tills dess.

I övrigt finns inget mer att säga. Ni får ha det så gött så hörs vi snart igen!

/Filip

Gott nytt 2019!

Hejsan! Det är dags för den utlovade nyårs-specialen som även i år blir en årskrönika från året som gått. Jag summerar helt enkelt vad som hänt, höjdpunkterna, bilderna, ja det mesta som hänt under 2018. Vi inleder med första månaderna, nämligen i vintras och då hamnar vi automatiskt mitt i tävlingssäsongen.

Ja förra årets tävlingssäsong var intensiv men rolig och hade sina upp- och nedgångar. Som vanligt kul att åka runt med GIF-gänget, men lite frustrerande att den där fullträffen uteblev. Jag vann dock mitt första skidlopp, en poängtävling i Ånnaboda med bra motstånd, en viktig tävling som visade att jag kan. USM däremot blev en rejäl besvikelse, mitt stora mål slutade i resultat långt under min förväntan och kapacitet. Tråkigt såklart, men under Folksam Cup kändes det bättre och jag gjorde mitt bästa cupresultat i karriären med en 43:e plats. Det blev också avslutningen på min säsong, sprintstafetten där blev min sista insats med nummerlapp den vintern. db083c1c-d64d-4b45-b894-c0f53a334275d1638d6a-bfc1-4152-92b8-5770f7d59b1e8501b1ef-304b-48ee-9b9f-6678d7689929af41784e-4457-42db-9103-59faad8b58fcaaae6bbb-c86e-4bee-8b24-d96e75e376d7I samma veva blev jag utsedd till Årets ungdomsidrottare av Tysslinge företagare, en av höjdpunkterna för året. Priset var ett stipendium på 4000 kr, det var mest en bonus, själva motiveringen var väldigt fin och något jag bär med mig fortfarande.3a7ac2df-78c9-4ebe-a2c2-ce517a571ff29FFD7FC8-F8BE-4C1D-8662-8BBEEDBE8A69.jpeg

Och i slutet av mars fick jag också beskedet att jag blivit antagen till skidgymnasiet i Falun. Så skönt att äntligen få det klart, dessutom var vi i Falun bara ett tag senare och kollade på världscupavslutningen. Mäktig upplevelse och lite surrealistiskt att det var dit jag skulle flytta ett halvår senare.4ef91c1f-88f7-41b1-827c-607e958431c7bd02769f-b6b2-48d4-a662-920cca35eeff6717fb13-3032-4d9c-9cc0-9d2a2b419819

Sen blev det vår och träningsåret drog igång. Skaren låg kvar på långspåren i Ånnaboda och de sista skidpassen var skaråkning med fikastopp i solskenet. Vi var också i Strömstad över en långhelg och riggade med husvagnen, redan där hade sommarvärmen slagit rot. Dessutom var jag på kick-off i Falun och vi fick bekanta oss med skolan, träffa träningsgruppen för första gången mm. I slutet av maj sprang jag också Fjugesta Trail 15 km, roligt lopp som gick riktigt bra med bra tid och bra känsla.C759A15C-E5E7-4BDD-B2F8-193DE5DA549F.jpeg

Sen kom vi in i juni och sommarvärmen fortsatte. Det var så varmt att asfalten smälte och satte sig på stavarna. Jag var på kusin Sandras student i Hallsberg, körde rullskidlopp i Moto Tour och så vankades det ju skolavslutning. Ett kapitel i livet skulle ta slut och jag gick ut grundskolan och lämnade Lekebergsskolan. Men den sista veckan var riktigt riktigt rolig, den började med att vi satte upp en show i kafeterian, fortsatte med avslutningsmiddag på börsen och avslutades med skolavslutning på Riseberga och ”sista natten mé gänget” på Skara Sommarland. Alla sagor har ett slut och vilken vecka vi fick avsluta med!

6efb8b64-facf-49a4-996e-562671081418c2746344-d4b1-4b3a-9e80-ad3a4a2ee86924e01185-ac11-4aad-8e8d-526eeb9ec1e31461d95a-32cc-4467-abb9-b28776f93f06

Och så var det sommarlov då och det inleddes med några veckor i Strömstad med mycket träning, varma dagar, Fotbolls-VM och midsommar-firande.0307e404-9884-49bf-8b90-529c66dbd854e51928bb-e294-4cf8-ae64-cfd6cd7636464c7da808-5157-4c50-b860-db495014b6467ec4df0a-4869-4d16-8a20-2520f438633a

018c0abc-2bac-4ca2-b2a6-14130fbd4ea8Vi gjorde också en del utflykter, bland annat till Kosteröarna, Tjurpannan och Sandefjord. f427d97d-9d7b-4ad8-a90d-18d88fa3007defb0c613-24d7-457e-a3a2-f44383471ea3bad57f47-1c06-46ea-97f3-425e9bd4ba88cf6226b2-3a69-4381-aa0d-1895b621430b6445771c-8ccf-4753-9a7c-ad2e43589356ed76f8cb-2e37-4cf9-ae7c-22d99f5ee8bd08f6f6f8-3e8d-4efe-8b97-db808fb2eac3ea0b57bc-2312-4f41-8380-f91b263366deJag sprang också Strömstadmilen, tränade tufft med veckor med runt 15 h träning och sen under juli månad sa vi hejdå till husvagnen och Strömstad och kom hem till Fjugesta. Tillsammans med Ronja och Anja genomfördes årets galnaste träningspass helt klart, nämligen att cykla MTB till Nora tur och retur. 80 km trampade vi, över 5 timmar tog det och trots utmaningen blev det många skratt på vägen.43a78a19-d45f-4421-8aa7-481955a541767872f225-6a68-4c6e-8402-e0b04f2f8d63b86ecab8-8db0-4809-b0cf-52741ea61549 Jag började också sommarjobba i thairestaurangen i kombination med träningen, roliga veckor som innebar lite fasta tider, bra träningspass och varma dagar.137008f9-4659-4bdc-bcb7-c72a42d5f4056ade8609-e73b-4f6a-bceb-4c1f8285375233824585-bc91-4139-80b5-fce37c1ba22d75f281ed-01b7-4bb4-a86d-fee4c42c1b11eaece199-46de-4cd3-8cef-95ce03928be1c146c86d-afc7-4a3c-be67-6cb2331f37b6

Det blev augusti och för första gången fick jag komma upp hit till Falun och se lägenheten och inreda mitt rum. Känslan var såklart lite pirrig men såhär i efterhand är det lite roligt att blicka tillbaka på hur tankarna gick då, hur det kändes och hur nytt allt var. Hela familjen var iallafall här en helg, jag fick utforska lite ny träningsterräng på Lugnet, rummet blev klart och så gick vi ut och åt på kvällen. Det var helt enkelt början på vad som komma skulle!

Sista veckorna på sommarlovet tränade jag på, dessutom åkte jag ut i husbilen med farmor och farfar. Planen var Sälen och sen fick vi se lite hur vi skulle åka sen. Det slutade iallafall med ett par dagar i Tandådalen där jag besteg slalombackar och körde intervaller på myr. Sen drog färden vidare in i Norge innan vi hamnade i Värmland och Långberget. Riktigt fint ställe där vi sov över och där jag körde det kanske finaste löppasset iår, man korsade myrar, sprang på smala stigar bredvid en tjärn och verkligen hade hela skogen för mig själv.12d7ffd6-9aa0-4310-86d0-8c8fef9570a369a688fe-781b-426c-991b-eb493fa37cb5f10e541c-2501-4693-9cb7-586aac167b529c138a07-e908-496d-9658-a44241953015Resan gick vidare, vi var uppe en sväng på toppen av Branäs och Hovfjället innan vi kom fram till Torsby. Där åkte jag skidor några pass, både i tunneln och på rullskidbanan och så var grillade vi utmed en sjö i närheten. Riktigt mysig tripp!09ddea6a-fc29-4189-8395-d230aee099a8a84b19a6-a0d4-4a4e-a318-0907bf80652380d1037f-200d-4dae-98d6-b60d0c77db855f3be212-2e4c-4d99-8d92-4b9b5eebd7d6

Och som om jag inte upplevt nog mycket så åkte vi i familjen till Strömstad över en helg bara sådär och fick en sista helg tillsammans på sommarlovet. Sista dagarna hemma i Fjugesta sen bestod av packning och så var det till slut dags. Den 20 augusti, en måndag så flyttade mamma och jag upp de sista grejerna och så kunde jag titulera mig Falu-bo. Det var lite vemodigt såklart, jag lämnade tryggheten och kastade mig ut i något jag inte visste om jag skulle gilla. Samtidigt var det ju mitt mål och det jag längtat för under så lång tid!9f4bbc00-945a-4ac9-a7cd-be6deaeb4abd22 augusti var sommarlovet över och skolan började. Gymnasiet började. Ek18a blev min nya klass och nu var man igång. Jag minns första passet med träningsgruppen, vi hade ett litet hemmaläger första veckan och sen följde en period över hösten med en del tester och utmanande pass! Jag var också hemma emellanåt och sprang bland annat ännu en löpartävling, denna gång Kilsbergen Trailrun 14 km i Ånnaboda. Det gick bra, alltid kul att tävla och utmaningar är skoj.3c836176-b240-43eb-8753-4f41fbf19abf8cb83c0d-27f4-49dc-96d1-fd49c51e3f4862873a82-c6f9-45d5-81b9-0664413a3792

Hösten rullade på, man kom in mer och mer i skolan och på träningarna för varje dag som gick. En träning som stack ut lite var när vi var i Vika och körde intervaller i hinderbana. Riktigt kul och riktigt jobbigt! Hösten flöt på, hittade allt bättre träningsrundor, vi började med rullskidtest och så i slutet av september åkte vi till Idre Fjäll på höstläger. Så kul att dels få ny träningsmiljö, träna mycket och komma ihop oss mer som grupp. Vi hann med många fina pass, däribland tröskelintervaller nerifrån Idre By och ett tre timmars löppass upp på Städjan och ner vid Nipfjället.e0324bb7-f775-401f-8f4b-ea760e6d68312a1cd101-6d33-45f0-bde3-6d442b13a0d765049559-c0bf-41f0-ae1a-9deadf6655269b75f081-3a35-4d81-bfec-a8cab425fe8deb895c36-0266-4f53-8f66-6933fbe4ab201b909ad4-10d3-4d51-8bf5-fd7f06dcbead7df7f6c0-4575-4027-9d6e-0903e41e486404999afc-5a9e-4be9-aeae-bbf7e48995e7eaf1fcb0-2719-4dae-81e2-800e8bfa9e0c8ac575e9-ca47-4226-b1e1-03b955319684

Jag fick också under ett par helger besök av farmor och farfar respektive mormor och morfar som åkte upp hit och kollade hur jag bodde och så. Jag fick också chansen att visa dem runt i stan mm.

647cee6d-34aa-4de0-a114-2503cf4b5e54
Matmarknad med farmor och farfar!

Och med tiden blev det mörkare, gråare och de färgade löven började på att falla. Jag gjorde för första gången i mitt liv ett Vo2-max test på rullskidband i testcentret uppe på Lugnet där vi dels mätte trösklar och så maximalt syreupptag. Coolt, jobbigt men framförallt givande till träningen framöver.

Sen fick vi höstlov och den veckan var jag hemma i Fjugesta, jag åkte ju på nackspärr den veckan och fick således ett litet avbräck i träningen. Men jag var snabbt tillbaka och den 2 november gjorde jag alltså snöpremiär på Lugnet och sen dess har det gått att åka skidor här i Falun.73d52898-fa76-4020-bb6a-38eaaf7f8cd309aaea76-fc80-4035-b8ef-f9fc26313540 Hursomhelst började säsongen närma sig och jag tränade på, fick till bra pass och under en helg hemma kördes också säsongens sista rullskidpass, som vanligt på vägarna mellan Fjugesta och Lanna. Samma vecka fick jag extrajobb här i Falun på thairestaurangen tvärs över gatan, mitt andra jobb, 16 år gammal.

Sen var det dags för årets andra läger i Idre Fjäll, denna gång på snö. Snöslingan var begränsad men bättre än i Falun och Idre levererade både bättre träning och strålande väder, vad mer kräver man? 21063be2-bccf-4718-b30f-9b32748bc733ae228e65-41be-41e6-b0ac-f6711e6ffc5c892d67f1-0885-4b85-b5ab-73417f5b3c9768f43389-74a0-4609-8ed6-9d193f87a954e1f0cb29-0cfa-4401-ab9d-0d1165a03566Vi hade en riktigt bra vecka och under helgen där var det också dags för tävlingspremiär. Jag debuterade som junior, sprintade på lördagen och körde för första gången 10 km på tävling på söndagen. Tung helg men som blev startskottet på tävlingssäsongen 2018-19.8843ef47-6564-439c-8f93-c22a666a6657dd5331ef-aa7a-4a33-8f33-8d5c1b0a3b4e57f696d5-6390-4e51-a409-6e8e70ea23454752b06d-a77b-4d8f-b9b1-1d8bf86abfca

Och vips så var vi inne i December, sista månaden på året. Jag hade problem träningsmässigt då och på grund av den tunga känslan blev jag tvungen att vila en hel del. Vi hade rätt mycket i skolan, däribland ett projekt där jag fick möjlighet att intervjua en person med intressant yrke. Och jag fick en intervju med svenska skidlandslagets presschef och kommunikationsansvarige, Katarina Medveczky. Så fränt att få komma in i deras lokaler och ställa mina frågor till henne. Det var också en av höjdpunkterna under året!34a6c02a-6204-4091-abba-60875ee375f3

Jag var också hemma en helg och firade farmor och farfar som firade 50 år som gifta och vi var tillsammans med släkten på julbord i Norrkvarn.6089e960-80d1-4817-8682-fae2165ded98

Jag fortsatte också tävlandet, säsongens andra race blev i Älvdalen där det lossnade lite mer och jag gjorde ett bra skejtlopp på lördagen.24c87b0b-524f-40b6-b9d6-9a32f6443862
Och så började det lacka mot jul, Falun blev mer och mer julpyntat och det gjordes både pepparkakshus…031547ed-0f1f-40f9-b53d-14274c6ff6e5

…och lussebullar.36503671-6f6f-4fdc-bfa0-df5944037f0f

Jag blev ju sjuk vid lucia och avslutade min första termin i gymnasiet med halsont. Surt, men vi fick till en kul avslutning i och med skolans volleybollturnering! Och så hux flux var första terminen gjord och jag gick på jullov! Julen tillbringades hemma i Fjugesta med familjen, vi åt julbord, öppnade paket, kollade på Kalle Anka osv. Och i mellandagarna började jag träna, Ånnaboda bjöd på fina skidförhållandet och jag förberedde mig mot min första Scandic Cup efter nyår.c349fd6d-0c7c-4bae-9acf-84a322c8659fbd3cf6d5-c212-4b07-8fb9-ac5ac47adce2c932d03a-e5ce-41d4-a7b7-caa465516bb88236bcb6-f7fe-4f7a-86d5-97f54cd6f9dd83e5c0c4-9d16-47e8-9920-40e99471d9cfOch så blev det nyårsafton, ännu ett år har man överlevt och numera är vi alltså inne i 2019! Jag firade nyår hemma med familjen, vi gjorde trerätters och kollade på raketerna vid tolvslaget. Och så var 2018 lagt till historien och 2019 tog sin början. Lite vemodigt men samtidigt kul med en nystart och att få se vad 2019 har att erbjuda.9c971176-f380-4361-b865-7cf76bbc8c7e

2018 var året jag tog steget, flyttade hemifrån och började skidgymnasium i Falun. Året då jag tog min skidsatsning ännu mer på allvar och där livet förändrats på många sätt. För ett år sen hade jag aldrig kunnat tro att jag nu skulle sitta i en lägenhet i Falun liksom. Jag har klarat av mycket prövningar och är så glad att det blev rätt. Det är inte bara att komma till ett nytt ställe, lämna tryggheten, skaffa nya kompisar och klara av att flytta, träna, gå i skolan. Men det har gått galant, jag har lärt mig och utvecklats så mycket bara under det här året. Och när man gör som nu och kollar lite i backspegeln inser man hur kul man haft det, hur mycket minnen man samlat på sig och hur mycket man växt som person. Det har varit ett fantastiskt år på så många sätt och stort megatack till er som varit med och förgyllt det!

/Filip

Scandic Cup Åsarna!

Hej på er, hoppas allt är bra. Det är måndag och jag är tillbaka i Falun igen efter 5 dagar i Åsarna. Det har varit en tung helg för min del, det är fortfarande ingenting som stämmer den här säsongen.

I fredags körde jag ju 10 km fristil på en tuff bana utan speciellt mycket vila och med svåra kurvor utför. Hade ett bra startläge bland de första i fältet och trots att benen inte känts tip-top så var jag ändå sugen på att åka bra. Under loppet var tankegångarna motsatta. Jag gjorde mitt överlägset sämsta lopp någonsin, benen var tvärstumma i första backen och tanken på att bryta slog mig både 1,2 och 56 gånger. Det hela började med att jag ramlade i den första kurvan ut från start, bröt dock inga stavar eller nåt, så jag försökte hålla mig kall och hålla min plan att öppna lugnt. Men benen stumnade direkt och det blev 10 usla kilometer och jag gled in som 102:a, 9 minuter och 36 sekunder efter segraren. Pinsamt. Jag kände inte igen kroppen, tog i allt jag hade, höll ungefär uppvärmningsfart men hade 196 i medelpuls och 205 i max. Kom ändå fram till att jag inte skulle bryta och kämpade med gråten i halsen i mål som näst sist. Och till råge på det satte fallet spår i huvudet på mig. Jag plogade ner i varje kurva, för helt plötsligt blev jag som rädd för nedförsbackar. Så kan man inte hålla på, men jag var så rädd att ramla igen att jag tappade tron på mig själv och att jag skulle stå på benen. Efter alla tankar som snurrat under loppet var jag bara helt tom när jag gick i mål. Ville helst av allt glömma allt, inte prata om det och gå vidare.

Vi åkte iallafall ner till stugorna och åt, spelade kort och vilade innan bantester. Jag skulle ju som sagt inte åka masstarten och tur var väl det. Men jag åkte med upp och tog deras bantest som ett A1-pass för mig. Åkte av mig lite slagg och fick komma på andra tankar. 10 km blev det och ca 1:00 klassisk åkning+skidtest på kvällskvisten.

Lördag var en tävlingsfri dag för mig, istället agerade jag fotograf/coach/stavräckare längs spåret. Som tur var gick inga stavar sönder och jag kunde istället bara heja och fotografera, kan vara kul det med. Vädret i Åsarna var långt ifrån bra i helgen ska sägas, under loppet var det 7 plusgrader och ösregn.

Vår coachplats längs spåret. En minut senare kom hela klungan åkare!

På kvällen testade vi återigen skidor på stadion och även sprintbanan till söndagen. Det hade frusit på rejält och utförsbackarna var rätt obehagliga, något mitt huvud inte behövde. Åkte några varv för att bli säker och sen körde jag ett par varv fort för att få till lite snabbhet.

Banskissen!

Och sen var det söndag och tävlingsdags igen, denna gång sprint klassiskt alltså. 10.25 stack jag iväg och hade en bättre känsla än i fredags, men saknar fortfarande formen och fartpåslaget. Var dock bestämd utför och satsade, alltid något. Blev till slut 81:a, 35,8 sekunder efter. Det gick ju bättre och var en okej insats, konkurrensen är hård och första året som junior är tuff. Men det som gör mig besviken är ju känslan i kroppen, jag kommer ju inte ens upp i min egen nivå. Jag är helt under isen och vad jag än gör verkar inte kroppen svara. Det är klart man blir less och tappar stinget, men som ni förstått ger jag inte upp i första taget. Det här ska jag vända på även om det var surt och tungt igår såklart. Här en bild från uppvärmningen:

Efter prologen åkte vi ner och åt och duschade i stugorna och sen åkte vi upp igen och kollade på Emil som körde heat. Han gick till slut hela vägen till final och slutade trea i H19-20, så rolig avslutning på helgen!!

I väntan på att de skulle komma in på upploppet!

Sen bar det iväg hem hit till Falun och så var helgen slut, min debuthelg i Scandic Cup.

Det blev inget vidare roligt inlägg det här, men det här är inte bara en blogg i medgång. I helgen gick det skit, det är också en del av min skidåkning och så kan det vara. Jag tar nya tag redan till helgen då jag anmält mig till 15 km klassiskt här i Falun. Kopparskidan heter tävlingen och är en ny stor FIS-tävlingen här på Lugnet och det är inga duvungar som är anmälda. Vad sägs om Charlotte Kalla, Jens Burman och Ebba Andersson bland seniorerna?

Men tills vidare får ni ha det bra, vi hörs till veckan!

/Filip

Comeback och julfirande!

Hej på er och god fortsättning! Det är torsdag, julen är över och det är dags att uppdatera er lite om julfirande mm. Dessutom har jag äntligen kommit igång med träningen. Vi börjar dock (såklart) på julafton. 🎄

Ja i måndags var det alltså julafton! Den inleddes såklart med risgrynsgröt till frukost och paketöppning med familjen, sen på eftermidddagen bänkade vi oss framför Kalle. En stund senare kom mormor och morfar och vi åt julbord här hemma, körde julklappsleken och öppnade paket. Jättemysig julafton om du frågar mig!

Juldagen blev en regelrätt vilodag, jag kände mig bra men tog ett par extra dagar för att få lite ”marginal” mellan sjukdom och träning. Annars hände inte speciellt mycket, tog en sovmorgon och så åkte vi förbi hos mormor och morfar på en fika.

Och så igår, annandag jul, gjorde jag äntligen tränings-comeback. 9:00 träffades jag och Minna i Ånnaboda och körde ett kort distanspass klassiskt i 1:00 utan konstigheter. Kroppen kändes tung, flåsig och otränad men det var ändå skönt att få komma igång och få träna igen och åka av sig lite julmat. Fint var det också!

Idag hade jag klockan ställd på 7:45, för klockan 9 möttes jag och Anna och tog en löprunda. Vi sprang på lite vägar i och runt Fjugesta och jag fick ihop ca 9 km sådär på morgonkvisten. Kul med sällskap, det var ett tag sen det passade oss båda.

Benen kändes pigga och nu är det förhoppningsvis bara att ställa in siktet på att hitta formen till Åsarna om en vecka. 💪🏻 Imorgon väntar ett fartpass fristil är det tänkt, ett lite lättare men som förhoppningsvis väcker kroppen lite. Blir skoj det!

/Filip

Tävlingar 2018-19!

Hej på er, hoppas allt är bra. Det är onsdag kväll och sjätte sjukdagen går mot sitt slut. Ni anar inte hur rastlös jag är när fritiden inte fylls med något, har kommit till den punkt när man rensar byrålådorna bara för att ha något att göra. 😅 Förmodligen kommer jag vila även in i nästa vecka, är fortfarande täppt i näsan och kroppen känns allmänt varm, så jag gör nog mest rätt i att vila. Hur som helst så har veckan varit lugn, i måndags skulle vi ha haft lite julspecial på träningen (det innefattade att testa curling), men jag var ju inte helt kurant och fick stanna hemma. Igår efter skolan var jag och några klasskompisar ute på stan, handlade lite julklappar och tog en fika och sen pluggade jag matte och kollade på film resten av kvällen. Och idag har jag gått i skolan hela dagen, haft matteprov och nu har jag packat till hemresan på fredag bland annat. Inget märkvärdigt med andra ord. Just att bli sjuk nu var lite synd, för det har kommit en decimeter nysnö sen i helgen och nu går det att åka på långspåren uppe på Lugnet. Förstå en morgon med pannlampa i snöfallet… 😌Men det är bara att bita i det sura äpplet och försöka bli frisk fortast möjligt.

Med det sagt bjuder jag er på en kort genomgång av de viktigaste tävlingarna i vinter. Ja, det är de stora nationella tävlingarna som är huvudfokus i vinter. Följande tre tävlingshelger kommer jag rikta mitt ljus på lite extra:

  • Scandic Cup Åsarna 4-6 januari
  • Scandic Cup Hudiksvall 16-17 februari
  • Junior-SM i Sollefteå 6-10 mars

Tre stora tävlingar med motstånd från hela landet men där mitt fokus kommer ligga på att vara i så bra form som jag kan och visa vad jag går för. Det kommer även att arrangeras en FIS-tävling här på Lugnet den 12/1, en stor tävling som avgörs i 15 km klassisk stil, en tävling som är nära och bra och som jag också vill åka bra på. I övrigt är tanken att åka lite mindre tävlingar, eventuellt också något längre lopp, är lite sugen på att testa Wadköpingsloppet på 40 km hemma i Ånnaboda. Men vi får se, tävla kommer jag göra en hel del och mesta delen ligger nu efter jul så nog finns det mycket att längta till. 😁 Här en bild från en av alla tävlingshelger förra året:

Imorgon är sista dagen i skolan innan jullovet. På fredag avslutas terminen med en volleyboll-turnering och sen får vi gå på några veckors lov över jul och nyår. 🎄 Men tills dess så får ni ha det så bra, på återseende!

/Filip

Vindarna har vänt!

Hej på er. Det är söndag och säsongens andra tävlingshelg är över. Det har varit en bra helg, jag fick positiv känsla och äntligen är kroppen tillbaks på banan. Men vi tar det väl som vanligt från början och kikar på hur tävlingsförberedelserna sett ut:

I torsdags morse hade vi gemensam träning och sprang ett lugnt distanspass uppe på Lugnet, det blev 1:20 lugn A1 lagom tills solen gick upp. 🏃🏻‍♂️

Fredagen bestod av ett skidpass på snöslingan, körde 1:15 skejt med 15 snabba impulser, bra pass för att få igång lite snabbhet. 💥Sprang också upp och hem och hade Framgångspodden med Sanna Kallur som gäst i lurarna. Inspirerande avsnitt!

En stund senare kom pappa upp och hade med sig de nya skidorna och pjäxorna. Det tog sin tid men nu är de här och tar materialet till en ny nivå den här säsongen. Snygga var de också!

Sen var det bara att packa klart det sista, göra lite kvällsfika och sen lägga sig. För sen blev det en tidig morgon och avfärd mot Älvdalen 6:45. 🔜

Väl på plats testade jag skidor, första distansen var ju 7,5 km fristil med intervallstart så vi testade glid och fick fram ett bra par. Åkte också för första gången i nya pjäxorna, de var riktigt riktigt bra: stabila, lätta och snygga!

Loppet då? Jo, som rubriken hintade om, vindarna har vänt! Äntligen svarade kroppen som jag ville, jag orkade åka snabbt, orkade hålla i tekniken och hade det tryck i åkningen jag saknat. Det var ingen toppform, men jag kände mig pigg igen och kunde åka fort och pressa mig, såå skön känsla att vara med på banan igen. Rent taktiskt öppnade jag kanske lite för hårt, men nu var huvudsaken att jag skulle få ha en bra känsla och strunta lite i resultat mm. Just det där med att inte tänka för mycket och bara fokusera på åkningen var viktigt för jag var inte så nervös inför och lyckades skärma bort mycket tankar och inte ta så allvarligt på situationen. Kort och gott, ett bra lopp och framförallt tar jag med mig den braiga känslan mentalt och fysiskt. Blev till slut 11:a, 3,25 min efter.

Efter loppet åkte vi till Mora och åt först en underbar thaibuffé…

…och sen checkade vi in på Moraparken, vårt boende under helgen. Då lade vi oss i sängarna och följde skidorna på Vinterstudion och kunde koppla av ett tag. Några timmar senare tog vi med oss skidorna till en vallabod och preppade de klassiska skidorna till söndagen. 🙌🏼

Söndag morgon 6:15 ringde klockan och vi startade dagen med hotellfrukost innan avfärd mot Älvdalen 7:30. Väl framme på stadion drog vi igång och testade skidor, såväl glid som fäste. Efter ett tag hittade vi ett bra par och jag började fokusera på uppvärmningen. Det var jaktstart som gällde och utgångsläget var baserat på lördagens resultat och 10:42.25 hade klockan tickat ner och jag drog iväg på de 10 kilometerna. Kände rätt fort att jag inte fick fast skidorna, spåren hade blivit mer glatta och blanka efter att det blivit lite uppkört och jag fick slita för att få fäste. Därmed kunde jag inte riktigt göra mig själv rättvisa, kroppen kändes bra men just att få fäste tog för mycket kraft för att kunna åka riktigt fort. Efter en spurtstrid ända in på upploppet (som jag tyvärr förlorade) så halkade jag ner en plats men blev ändå 11:a efter ett återbud framför i listan. Är ändå nöjd med loppet och hur jag lade upp det, men måste slipa lite på hornen i man-man- lägen. Hur som helst är jag så nöjd och lättad att kroppen är tillbaka så att jag känner igen den, att jag kan åka fort och att den usla känsla som varit i ett par veckor är borta. Det är lite som att jag hittat tillbaks till skidglädjen nu! Här några bilder:

Ett par timmars bilresa senare så var jag tillbaks här i Falun och packade upp, pluggade och så idag påbörjades en ny vecka. Jag och Hannah träffades efter skolan och sprang en lugn fin tur runt stan bara för att röra lite på benen efter helgen. Idag har det dessutom snöat hela dagen och kommit säkert 5 cm nynsö, något som klätt Falun i härlig julstämning.

Lite julkalender-feeling på den här bilden, eller hur? ❄️

Imorgon väntar ett styrkepass och sen vila på onsdag. Nu framöver kommer fokus ligga på träning och en form av träningsperiod över jul och nyår. Nästa inplanerade tävling blir i Åsarna 4-6 januari då jag gör debut i Scandic Cup. I övrigt har jag inga speciella planer för veckan, jag blir kvar här i Falun även i helgen och kommer kunna åka en del skidor. Nästa blogginlägg tänker jag blir under veckoslutet någon gång. Så tills dess så får ni ha en bra vecka, hörs och syns snart igen! 😁

/Filip