Sista träningsveckan!

Halloj alla blogg-fans! Det är söndag och dags för en recap av sista veckan på träningsåret. Det har varit en rolig vecka med mycket bra och roliga pass, såhär har den sett ut: 🙌🏼

Onsdag: Efter skolan sågs Hugo och jag uppe på Lugnet och körde ett lugnt skejtpass. Spåren var förvånansvärt fina, stenhårt på sina ställen och inte alls mycket smuts för att vara mitten av april liksom. Det finns 8,3 km väl preparerade spår än! Vi körde 1:00 A1 med lite fartlek och impulser som avslut inne på stadion. Solen sken, det var fina spår, en okej dag på jobbet med andra ord.

Vem sa att vintern är över;)

Efter träningen följde jag med hem till honom och vi fixade lite kvällskäk!

Torsdag: Samling 8:00 uppe vid Falu tennis- och idrottscenter för lite pulsstyrka i friidrottshallen. Det gick till som så att man sprang runt ett varv (200 m i en inomhushall) och sen gick man direkt på en styrkeövning, och så 200 m intervall, styrka och… ja ni fattar. Så höll man på i 8 min, vilade 2 min och körde 8 min till. Riktigt tufft pass, men det var sista intervallpasset/fartpasset det här träningsåret. Som synes på vår instagramsida var vi inte jättepigga efteråt. (Swipa till sista bilden)😅

På eftermiddagen skickade jag iväg samtliga sponsormail, lagade mat och skrev klart säsongsutvärderingen. Jag har ju lovat en sån även här men vacklar nu i huruvida det blir någon. På måndag ska jag ha ett utvärderingssamtal med tränarna och då känner jag att jag förmodligen kommer ha djupdykt tillräckligt i säsongen, kan släppa det och sätta mål istället. Och då kanske jag delar med mig av det, men vi får se hur jag gör.

Fredag: Vi hade ett par inställda lektioner och ingen träning, så jag fick sovmorgon och gick på den lektion vi hade, handlade lite presenter till syrran som fyller år och sen på kvällen jobbade jag. Lugn dag med andra ord!

Lördag: Ännu en förmiddag i träningen och solskenets tecken. Hugo och jag möttes uppe vid vallabodarna, tog med oss skidorna och gav oss ut på ett riktigt njutarpass. Solen sken, spåren var ren världsklass, rena, perfekt pistade och hårda efter nattens köldgrader. Vi hade egentligen ingen plan med passet, vi bara åkte och njöt så länge vi ville, det blev 1:30 ungefär+ diverse pauser för njutande i solen. Efter halva tiden mötte vi Linn och till sist även Jakob och vi fyra slog följe sista delen av passet. Magiskt fint med tanke på att vi är i mitten av april! Här massa bilder och filmer: 😎ECC05CD2-87A5-4C09-BED2-C80D2AC7F170

82F6E261-ADE8-4D86-8998-F99903B8F509
Skare!

8249A84B-B69A-4C9E-A115-995FDB23DBDCBD42B022-6CA9-4DEF-8488-2D6F4940DB9DBE9C444B-7BA1-4A3E-9167-A7C12D0DECD7

D1B5C2A4-A2C7-434A-8974-60B5101D083A
Vår bästa tid är nu!

På kvällen sågs jag och Hugo, åt pizza och kollade film hemma hos honom. Trevligt som vanligt! 😉

Söndag: Idag tog jag en sovmorgon, har gått en promenix i finvädret, handlat och haft en allmänt lugn vilodag.

Och med det var träningsåret slut. Inför nästa så skjuter jag på starten en vecka och börjar v 17, då startar period 1 i träningsdagboken. Men först ska jag ta en vecka, smälta säsongen, vila, njuta och göra exakt vad jag känner för. 🥳

Over and out!

/Filip

Säsongsavslutning!

Halloj kära bloggläsare! Det är dags för ännu en uppdatering här. Mycket har hänt sen dess, så varför vänta? Vi kör igång direkt.

Och inte med vad som helst utan nämligen avslutningen på den här säsongen. För i torsdags gjorde jag min säsongsavslutning gällande tävlande. Hannah och jag körde nämligen 5 km race i klassisk stil på världscupbanorna. Vi gjorde en rejäl uppvärmning och startade sen på stadion, körde den blå slingan på 5 km inkl mördarbacken och sprintbackarna. Och dagen till ära körde jag både i tävlingsdräkt och nummerlapp, allt för att trissa upp tävlingsstämningen. Loppet gick okej, märks att kroppen inte riktigt var van, det tuffa föret och den tuffa banan gjorde inte saken bättre. Men jag kämpade och slet och stakade i mål på 20,43, 3-4 sekunder bakom Hannah, klart godkänt för att inte ha ”tävlat” på nästan tre månader och med endast ett fartpass och lite impulser i kroppen. Det var till som en kul grej, en energigivande grej där jag fick åka fort igen, känna tävlingskänslan och sätta punkt liksom.img_8857img_8869img_8868img_8867

img_8871
Klart man bju’r på en mål-pose. Har inte blivit en enda på hela vintern ju!

img_8875

Fredagen däremot var något helt annat. Jag vaknade upp, drog upp persiennerna och möttes av snö. Det snöade ute och såhär såg det ut när jag gick till skolan.img_8887

Och den gemensamma träningen på eftermiddagen var tänkt att bli ett uppstartspass. Ironin var påtaglig när vi istället pulsade i 10 cm nysnö ute på löpstigarna på Jungfruberget. Blev en dryg timma inkl löpningen dit och tillbaks. Tyvärr inga bilder eftersom mobilen saknade lagringsutrymme.

Sen tog jag och Minna ett aningen försenat tåg hem till Örebro och jag fick en hemmahelg. Hälsade bl.a på hos mormor och morfar och på lördag kväll hade jag och Gabbi filmkväll med thaimat och så såg vi Grindelwalds brott. Riktigt bra film, tips till den som liksom jag älskar Harry Potter, det här är en av två uppföljare! I söndags fick jag också med mig Gabbi och träna. Vi körde ett styrkepass i källaren enligt mitt vanliga upplägg 2×15 övningar i syfte att bygga upp styrkan igen.

I helgen skrevs också historia. För första gången fick Svenska damlandslaget i fotboll spela en landskamp på Friends Arena, mot Tyskland och det inför över 25 000 åskådare, nytt publikrekord! Fantastiskt kul, damfotbollen tar stora steg och trots förlusten var det historia som skrevs. Förhoppningsvis täppte det igen munnen på alla som hävdar att marknaden styr och att ingen vill kolla på damer. Åtminstone tillfälligt.

https://www.svt.se/sport/fotboll/storsta-publiken-nagonsin-har-ar-rekordsiffran-pa-friends

Här ett debattinlägg som ni bara måste läsa!

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/XgMBwm/vart-basta-landslag–som-ingen-satsar-pa

Sen söndag eftermiddag tog jag tåget tillbaks till Falun och igår rivstartade vi vecka 15, sista veckan på mitt träningsår. På träningen körde vi ett löppass med en del lekar och stafetter ute vid Främby udde. Benen var tunga men det var kul att släppa seriositeten lite och leka, händer inte allt för ofta nuförtiden.

I morse 7:30 var det morgonstyrka som vanligt. Vi körde lite rörlighet, koordination, cirkelstyrka och avslutande bålstab. Givande pass, förr eller senare kanske jag lär mig gilla styrketräning…

Dagen annars har varit en vanlig skoldag, vi gick långdag och nu på eftermiddagen har jag pratat med Ronja, lagat mig lite pasta carbonara och skrivit lite mail och kollat på samarbeten till kommande säsong. Läser du detta och har en idé kan du läsa mer under fliken ”sponsring”, bara att höra av sig! 😉

Imorgon tar jag med största sannolikhet avsked från skidåkningen. Hugo och jag ska upp och köra ett pass med skräpskidorna och bara åka runt och ha kul. Är inte värst till spår men skidor går det att åka än så det blir kul! I övrigt finns inte så mycket mer att säga, ni får ha en fortsatt bra vecka så hörs vi inom kort igen! 🙂

/Filip

 

 

 

 

 

 

Tävlingssäsongen över!

Hej igen! Det är onsdag igen, vi är inne i vecka 14 och skidsäsongen sjunger på sin sista vers. Och som rubriken lyder blir det inga fler tävlingar för mig, den sista blev Kopparskidan här i Falun den 12/1. Jag har haft hopp om en avslutning sen dess men gång på gång har målet flyttats och nu är det alltså sluttävlat för säsongen 2018/19. Tråkigt såklart, det var inte så det skulle sluta liksom. Men snö finns det än och träningen går bättre och bättre som tur är. Här är dagens inlägg:

I fredags firade vi in helgen med muntliga nationella prov i engelska. Det gick helt okej och efter det tog jag mig upp till Lugnet och tränade. Men eftersom tempen stod på 14+ och det blåste storm så hade snön tinat rejält och det var ett helt annat Lugnet jämfört med morgonen innan. Det var rätt lösa, smutsiga och blöta spår och jag åkte Lilla SS-banorna och sprang sen hem. Ett lugnt pass bara för att skaka av mig torsdagens intervaller. Sen jobbade jag hela kvällen innan jag slängde mig i sängen.

Där åkte vi alltså på skaren dagen innan…

I lördags blev det sovmorgon och sen på kvällen kom Hugo och Rebecca hem till oss och vi kollade på film och köpte thaimat, kul!! Det var ju också Lilla skidspelen, tävling på Lugnet som jag tänkt gå upp och kolla på. Men eftersom det ösregnade hade jag ingen större lust…

I söndags däremot var jag uppe tidigt och vi följde tjejernas teamsprint. Jag tog lite bilder, stod med stavar och njöt i finvädret. Kul att heja och stå vid sidan samtidigt som jag hellre stått på start och tävlat såklart.

Efter det gick jag hem, tog en nap, bytte om och snörade på mig skor och sprang ut till gymmet. Där körde jag två set med 15 övningar på varje, det ena 35/25 (35 aktivt, 25 vila) och det andra setet blev 40/20. Lagom pass för mig, kul dock att känna att styrkan blir bättre och bättre för varje pass. Just nu kör jag två pass i veckan då med enbart allmänstyrka. Till kvällsmat efteråt stekte jag pannkakor utan smör (bara ägg, mjöl och mjölk) och hade kvarg med hallon och blåbär till. Tips på ett bra mål efter träning! Sen blev jag inringd att jobba så jag avverkade ett par timmar där innan helgen var slut!

Måndag igen och vi hade sedvanlig eftermiddagsträning uppe på Lugnet. Njutarpass stod på schemat och vi skejtade i 1:30 ungefär. Spåren var lite lösa men det relativt fort och vi körde på elljussingan+ världscupbanorna (Blå slingan 5 km). Riktigt fint väder, jag körde i solglajjor dagen till ära. Helt klart ett av de finaste passen den här vintern, kul också att kroppen kändes hur pigg som helst. Tekniken klaffade och benen studsade näst intill för backarna, en känsla jag inte varit bortskämd med. Här lite njutarbilder.

Gäller att sola när tillfälle ges!

Här åker vi utför i drygt 50 km/h på andra sidan mördarbacken!

Igår hade jag däremot ingen träning. Istället satt jag på västra skolan här i Falun och skrev nationellt prov i svenska, läsförståelsebiten. Det gick fina fisken och sen på kvällen körde jag styrkan istället. Körde återigen 15 övningar i 2 set, men denna gång båda i 40/20, tar med andra ord små steg hela tiden. Sprang också dit och hem och löpningen kändes verkligen kanon, höll bra tempo och kroppen kändes normal och benen rappa.

Idag har varit en helt vanlig skoldag, har tvättat kläder nu på eftermiddagen, laddat över bilderna från Lilla SS och lite sånt. Har också köpt en ny bok, ”The magic of not giving a f*ck”. 🤘🏼 En bok om hur man struntar i att lägga tid på andras åsikter och lever livet fullt ut. Känns som en toppenbok för mig haha, får återkomma när jag är klar med den!

Imorgon väntar nästa nationella prov, denna gång skrivdelen där vi ska formulera en egen text. Min hemmaplan med andra ord, det borde inte vara några problem. 😉 Eftersom vi missar träningen än en gång styrde jag och Hannah ihop ett pass, ett testrace 5 km fristil på världscupbanorna. Jag fick aldrig något bra minne från årets tävlingar och har länge suktat efter att ställa mig på start och göra ”comeback”. 5 km är lagom, imorgon kör jag alltså masstart i tävlingsdräkt och allt. Så kul ska det bli, äntligen får jag ”tävla” igen!!!

Over and out

/Filip

Första intervallerna på över 2 månader!!

Hej på er, hoppas ni mår bra såhär en torsdag-kväll. Har tagit tag i bloggandet och därför får ni en lite frekventare uppdatering denna gång med träning blandat med info av lite lättsammare och gladare klang. Enjoy!

I onsdags var ju vi ekonomiklasser i Borlänge på Dalarnas UF-mässa i Kupolen. Kul, lite inspiration fick man allt till det som komma skall för oss under år 2. Minna, som ju är ett år äldre och hennes kompisar driver Tallkotten UF och har varit väldigt framgångsrika. De blev bl.a utsedda till 2:a bästa UF-företag i Dalarna och därför var besöket vid deras monter igår självklart.

Kika in Tallkotten UF på FB och insta, vettja!

Så till dagens rubrik. För idag den 28/3 gjorde jag mitt första fartpass på över två månader. Senast jag åkte fort på skidor och utsatte kroppen för intervaller eller tävling var den 12/1, alltså två och en halv månad sen. Det var pirrigt och lite overkligt, att få känna på den där fartkänslan, känna mjölksyra, puls och adrenalin. Upplägget var 5×3 min där vi körde på elljusslingan och körde en rundslinga som tog exakt 3 min. Vädret och förhållandena var perfekta, stenhårt före och strålande sol. Och eftersom kroppen inte är van svarar den ju lite därefter. Jag har lite sämre återhämtning, går inte ner i puls och blir av med syra lika snabbt i vilan mellan och benen var stundtals stockstyva. Men tekniskt satt det riktigt bra och jag la upp intervallerna bra. Första delen var uppför och där höll jag igen lite för att sen jobba aktivt utför och på platten. Är riktigt nöjd med den biten och att jag orkade rent fysiskt och tekniskt trots stumma ben. Efter den fjärde nöjde jag mig, benen var fulla av syra, jag lyssnade på kroppen och bedömde att den sista intervallen faktiskt inte gett så mycket om jag ändå varit råstum och inte kunnat ha tryck på grejerna. Men huuuur kul att få åka fort igen?? Att få ta i, efter en skitvinter rent utsagt fick jag ändå lite comeback och revansch. Plus att jag hakade på de andra och att det kändes bra!? Och dagen till ära hade jag tävlingsdräkt på mig, bara för att. För att känna känslan. Känna sig snabb! Och det gjorde jag idag. Och som grädden på moset kunde vi njuta av lite skaråkning och nypistat inne i stadion i skolskenet som nedvarvning!

Annars då? Ja då har jag gått i skolan som vanligt, varit hos en frisör och fräschat till mig och sen testat på att göra lite smoothies, en mugcake och overnight oats nu på eftermiddagen. Fick ett ryck och gjorde lite nyttigheter, haha. Det är ju en viktig bit med att stoppa i sig rätt saker när man tränar, så det är bara o slänga iväg ett DM för recept mm. 😉

Imorgon är det fredag, det firar jag med nationella prov i engelska, träning och lite extrajobb på kvällen. Blir skoj det. Ska även ta och börja knåpa på en säsongsutvärdering och målsättningar för nästa säsong som förr eller senare dyker upp. Ska bli spännande att djupdyka lite i säsongen och sen ännu roligare att blicka fram, ta nya tag och sätta ribban för nästa vinter!

För vet ni vad hörni… What does not kill you makes you stronger!

/Filip

Skidspelen 2019!

Halloj! En vecka har gått sen senaste levnadstecknet här på bloggen. Mycket har hänt och trots att jag lovade ett inlägg under helgen blev det inte så. Men nu är det dags igen och ja, här har ni dagens inlägg:

I onsdags hade jag en lugn vilodag, men det var heller inte vilken dag som helst. Det var nämligen på dagen 1 år sen jag fick ta emot stipendiet ”Årets Ungdomsidrottare” av Tysslinge Företagare. Ett pris och en utmärkelse som värmer i hjärtat så fort jag tänker på det. Att bli prisad för allt slit i skidspåret men också för den jag är vid sidan av gör en verkligen varm inombords. Det är verkligen något jag bär mig i min satsning och som jag måste stanna upp och tänka på ibland.

Och i torsdags var jag och några kompisar på invigningen av Skidspelen som hölls på stora torget här i Falun. På plats var också VM-medaljörerna Stina Nilsson, Maja Dahlqvist, Ebba Andersson och Charlotte Kalla och de hyllades. Så coolt att vara på plats och se dem och få kicka igång världscupen!

Foto: Johannes Saario
Johannes fångade mig, Hannah och Martin på bild!
Foto: Johannes Saario

I fredags hade jag fullt upp och efter skolan hade jag träningssamtal ute på Velodromen innan vi därifrån tog minibussarna till Stångtjärn. Där körde vi ett distanspass i nysnön på de fina långspåren i skogen där, över myrar på led i ett spår fick vi oss ett fint vintrigt pass.

Efter det jobbade jag hela kvällen i restaurangen. 🙂

Och så vart det helg och dags för världscup uppe på Lugnet. Hur sjukt egentligen att världseliten tävlade hela helgen på de spår vi tränar på i veckorna. Snacka om att spår och terräng håller världsklass bokstavligen. I lördags var det sprint på programmet och vi tog oss upp i sprintbackarna och kollade på prologen samt alla heat. Solen sken, vi stod alldeles intill spåret och såg såväl backarna som upploppet. Det var oerhört mycket folk på plats, mycket svenska flaggor och kobjällror så nog hade åkarna publikstöd allt. Extra kul att Stina fixade en svensk seger då, och verkligen coolt att vara på plats och se dem in action på vår egen ”hemmaplan”. Jag hade med mig kameran och fick många bra bilder från dagen:

img_8428
Anna Dyvik följd av Maiken Caspersen Falla under uppvärmningen!

img_8435

img_8437
Stina satsar utför sprintbackarna!

img_8440img_8451img_8457img_8446img_8450img_8456img_8461img_8460img_8459

Och med anledning av just Skidspelen ryckte jag in och jobbade, tur var väl det för oj vad mycket folk det var. Vi hade fullt upp hela kvällen!

Söndag och dag 2 av skidtävlingar. Denna dag inte alls samma fina väder, istället tätt snöfall och blåst. Och på morgonen sprang jag till gymmet och avverkade ett styrkepass vanlig allmänstyrka. Bra pass, körde 10 övningar 40/20 med olika muskelgrupper i 3 set med 1 min vila mellan. img_8371

Sprang sen hem igen innan jag tog mig upp till Lugnet, träffade Hannah och vi följde de tuffa distansloppen som snöfallet bjöd upp till. Damerna körde 10 och herrarna 15 km fristil och vi hejade på från Mördarbacken. Oerhört imponerande att se hur fort världseliten åker, inte varje dag man ser Sundby åka på treans växel upp halva mördarbacken. Kul också med Ebbas pallplats!

img_8477
Ingvild Flugstad Östberg
img_8478
Fokus framåt för Ebba Andersson!
img_8481
Ostoppbara Johaug på väg upp i Mördarbacken!
img_8489
Kalla kliver på, på tvåans växel

img_8490

img_8493
Heidi Weng
img_8498
Krista Pärmäkoski
img_8500
Jessica Diggins
img_8496
Maja Dahlqvist ivrigt påhejad!

img_8497

img_8501
Kalla in action!

Herrarna:

Johannes Hösflot Kläbo
Daniel Richardsson
Sjur Röthe
Maurice Manificat
Hemmasonen Calle Halfvarsson!
Loppets 1:a och 2;a. Martin Johnsrud Sundby och Alexander Bolshunov!

Helgen kompletterades med ett par timmars jobb på kvällen innan jag stämplade ut från ännu en vecka. En rolig men hektiskt vecka i skidåkningens anda.


Och så vart det måndag och skola igen. Snön fortsatte vräka ner och vi hade allmänt bistert väder. Hade inte nån toppstart på veckan, träningen gick okej men det låg en knapp decimeter kramsnö och det var inte pistat, så ja… kanske inte den roligaste timman på skidor i livet men jag fick till det bra tekniskt. Tränade speciellt på ”fel” hängsida på tvåans växel i skejten och fick till det riktigt bra. Sen missade jag första bussen hem, och när jag väl kom på den fungerade inte kortet och när jag skulle gå av glömde jag gå av vid rätt hållplats (fråga mig inte varför) osv. Inte min dag, men jag blir lätt tankspridd när det är mycket haha…

Men idag sken solen när jag drog upp rullgardinen och vi rivstartade dagen med styrka ute på gymmet. Vi körde stationsstyrka med lite nya former av allmänstyrka. Kul, men ack så jobbigt. Den dryga månadens vila gör sig påmind under styrkepassen! Vi utgick lite från Motionsklubbens träningstips de la ut på Instagram igår. Alltid kul med nya influenser!

Imorgon väntar vilodag, ska bli skönt att få vila lite, har som ni märkt varit fullt ös sista veckan. Kul det, men jag som har lätt att bara köra på måste också vila ibland även om jag själv inte alltid inser det. I skolan ska vi dock ha muntliga nationella prov så det blir inte bara rast och vila. Muntliga framföranden är alltid lite svåra och jobbiga men jag känner mig säker i texten jag skrivit, en text jag faktiskt skulle kunna dela med mig av när allt är över. Den är aktuell och viktig, även om jag främst ska se till att hålla ett så bra tal jag kan. I övrigt finns inte mycket mer att säga. Ni får ha en grym vecka så ska jag se till att bättra på uppdateringen här hädanefter:)

Hörs och syns!

/Filip

Nyp mig i armen!

Halloj! Hoppas allt är bra med er. Det är tisdag och jag tänkte ta er igenom det som hänt sen sist, med bl.a en reklamfilmsinspelning. Vi kör igång!

I fredags var det vanlig skoldag och framåt kvällen jobbade jag några timmar i thairestaurangen. Det var också Internationella Kvinnodagen, en viktig dag såklart och mitt flöde fylldes av många fina viktiga texter, vi har lång väg att vandra trots att man kan tycka att vi har det så bra.

I lördags spelade jag, Minna och Johannes in reklamfilm uppe på Lugnet tillsammans med en fotograf. Syftet är att reklamfilmen ska bli en promote-film för Hagströmska Gymnasiet med alla skolans idrotter medverkande. Vi tre representerade längdskidorna och fick under två timmar bli filmstjärnor. 😉  Vi höll till i lilla och stora Mördarbacken och filmade i kurvor, uppför Mördarbacken, i olika vinklar, med olika perspektiv och i olika formationer. Det var verkligen superkul, vi fick med mycket material och det blev ett bra träningspass!

Filmerna kunde man få skickat till sig, så ni kan få en liten teaser med klipp och annat inom kort. Från kl 17 jobbade jag igen innan jag avslutade kvällen med thaimat framför mello-finalen. Och visst var det rätt vinnare som vann, vilken låt!!

Söndag blev en lugn dag. Jag tog jag sovmorgon, kollade på damernas tremil och tog en promenad i det fina vädret.

Igår morse var jag, Hugo och Rebecka uppe på Lugnet och tog oss en tur i solskenet. Vi var lediga hela måndagen, vi hade utvecklingssamtalsdag och bortsett utvecklingssamtalet (som gick finemang) så hade vi en ledig dag. Och oj oj OJ vilken dag, strålande sol, blå himmel och spår av yppersta världsklass. En av de finare passen i min skidkarriär helt klart! Vi körde 10 km-spåret klassiskt i lugnt tempo. Kroppen kändes återigen pigg och nog fick man nästan ta o nypa sig i armen!!

Kolla in detta!! 

Sen kom mamma och pappa upp, vi hade utvecklingssamtal på skolan och sen gick vi ut och åt på Pitchers på kvällen. Mysigt!

Idag har jag gått i skolan med bl.a matteprov och sen kom mamma o pappa och vi åt innan de åkte hem. Kul att ha dem här en snabbvisit. I övrigt har jag tvättat upp lite kläder och i morse körde jag första styrkepasset på ett tag. Var med på skolträningen efter dialog med tränarna. Där körde vi stabstyrka med liten touch där vi körde stationer med kettlebells och pilatesboll. Tufft pass, märks att styrkan inte alls finns där som förr. Lär ha jordens träningsvärk imorgon kan jag lova…

Uppstarten med träningen har gått bra, så kul att få träna och att kroppen är pigg igen. Men tillsammans med tränarna har jag kommit fram till att jag inte åker Scandic Cup-finalen i Kalix. Jag kommer satsa på att avsluta säsongen här i Falun på Lilla Skidspelen eller i Orsa på Grönklittsjakten. Men som tur är och som bilderna avslöjar, fick jag ju träna under den bästa delen av säsongen- nämligen vårvintern. Att få känna solen värma, åka i solbrillor och på skaren så småningom, är näst intill oslagbart. Men nu väntar två vilodagar att få ta igen sig på. Hörs igen i slutet av veckan!

/Filip

Tillbaka på skidor!!

Hej igen! Det är torsdag den 7 mars, sportlovet är slut och det är dags för en liten catch-up här igen. Men innan något annat händer måste jag bara tacka för responsen på förra inlägget. Det var längesen jag hade så många läsare och utöver det fick jag så fina kommentarer, det värmer ska ni veta!

Nu till dagens inlägg. För tro det eller ej klarat av samtliga (!) undersökningar på det här lovet. I torsdags var jag ju inne i Örebro för undersökning av polyperna som visade sig inte vara polyper. Jag är svullen men har alltså inga polyper och nästa steg blev därför att undersöka bihålorna. Bra att veta och skönt att det utreds ordentligt. Och i tisdags slog vi två flugor i en smäll och fick först en snabbtid på röntgen av just bihålorna direkt på morgonen kvart över åtta, vilket gick kanon, får svar inom 10 dagar. Sen på eftermiddagen kl tre var vi inne och de gjorde ultraljud på hjärtat och tog blodtryck, syresättning mm. Och tack och lov såg allting bra ut, hjärtat mår finemang och jag får börja träna igen. TRÄNA. Igen. Jag tackar de övre makterna att inget hittades, att inget är fel och att allt är fungerande. Det innebär att jag med all säkerhet är övertränad, eller var åtminstone. Men oj vilken lättnad att kunna utesluta hjärtproblem, infektioner etc. Och nu får jag alltså äntligen smyga igång med träningen efter drygt en månad borta. Kan ni tänka er den känslan?! 🙌🏼

Vad har hänt sen sist då, jo här får ni avslutningen (på det aningen förlängda sportlovet) i sin helhet:

Torsdag: Efter undersökningen av näsan åkte mamma och jag ut till Marieberg och gick i affärer och tog en lunchdejt på Ikea.
Sen skyndade vi oss hem och bänkade oss framför damernas VM-stafett. Och sicken rysare det blev som tillslut resulterade i ett svenskt guld. Vilken insats av de svenska tjejerna, jag blev också extra glad för Charlotte Kallas skull som trots ett tungt VM går in och gör en stafettsträcka bara hon kan göra och bäddar för första stafettguldet på damsidan i svensk skidhistoria. Rysningar!

Fredag: Träffade Ronja och Anja i Örebro, vi gick på stan och tog en fika på Hälls. Så kul att ses, sker inte alltför ofta tyvärr och kan man inte träna tillsammans får man ju fika tillsammans!

Ja, jag bara äter och äter. 😉

Lördag: Inget anmärkningsvärt. Gick en promenad, kollade på damernas tremil och sen var vi och fikade hos farmor och farfar på eftermiddagen.

Söndag: Lat dag i soffan med Vasaloppsfrukost, Vasaloppet och så herrarnas femmil. Efter att ha fått körkortstillstånd tidigare i veckan övningskörde jag också för första gången, hör och häpna! Gick faktiskt riktigt bra, blir skoj men lite läskigt och börja träna till körkortet framöver. På kvällen kom mormor och morfar förbi och åt middag med oss.

Måndag: Lugn dag, tog sovmorgon och gick en promenad, packade och pluggade lite juridik. Satt också och läste nyheterna och fastande över en en grej angående just Vasaloppet. För som ni kanske märkte så fick man aldrig se vilka damer som kom på pallen mer än segraren. SVT valde att klippa bort det, vilket jag kan tycka är mycket märkligt. Högst tveksamt om man hade agerat likadant om det gällde herrloppet? Läsvärd artikel!

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/p6oAq6/ilskan-mot-svt-efter-vasaloppet

Tisdag: Ja efter dubbla läkarundersökningar tog jag i tisdags kväll tåget tillbaks till Falun. Det har varit ett roligt lov där jag laddat upp batterierna litegrann. Men det har varit skönt att komma tillbaks till skolan, har saknat det!

Onsdag: Veckans första skoldag som avslutades med att jag tog en fika med Tilde och Hilma på stan.04D241C3-F15B-46BF-9FE7-471B374D980B05D5C87A-C0AC-49CB-9CF1-5AD096CF8DBD Sen gick jag hem, svidade om, tog en promenad upp till Lugnet och vallade av skejtskidorna. För efter en dryg månad av vila så stod jag äntligen på skidor igen igår. Det blev 30 min A1 skejt i kanonförhållanden uppe på Lugnet, finns flera mil kanonfina spår fortfarande och jag åkte elljusspåret och en sväng inne på stadion. Men det märks att jag inte stått på skidor, de kändes sådär långa som de gör första gången när första snön fallit. Känslan var bra, kul att vara igång och förhoppningsvis är det här starten på en eventuell comeback.

FC91C2DD-B42F-41E3-A085-C0872AB678F90F0799DF-8EE9-433C-80B6-496D6D7680C5

Den 👆🏼känslan att efter över en månad komma tillbaks att få träna!

Torsdag: Idag var en vanlig skoldag, vi hade juridik-prov och nu efter skolan har jag tagit det lugnt, knåpat ihop det här inlägget, gjort mig lite mat och lagt in 10 min rörlighet för att mjuka upp efter gårdagen.

Planerna för imorgon och helgen är att jobba imorgon kväll och på lördag kväll plus att vi är några stycken som ska representera längskidorna i en reklamfilm för Hagströmska Gymnasiet uppe på Lugnet på lördag, med skidor på. Så tanken är att kombinera ett träningspass med reklamfilmen. Blir kul det, och vem vet, kanske får ni lite bilder från det i nästa inlägg!? 📸

Men tills dess då så får ni ha det så gött, hörs och syns! ⭐️😁

/Filip

Efter regn kommer…

Stina Nilsson sa det så bra.

9CA12F33-81F1-4F90-A8A6-881A001EBC95

”Det sägs att efter regnet kommer solen fram igen”. Så bra sagt. Och signifikativt för mig i var jag står i min skidåkning. Jag driver en blogg med syfte att ta er med bakom kulisserna i en skidåkarvardag. I min satsning mot världstoppen. Visa allt kul man får vara med om, men också den råa verkligheten. Och efter den här vintern och allt som varit på sistone vill jag vara på det klara med er läsare. Klar med vad jag brottats med. Hur den här säsongen faktiskt varit och vilka tvivel och tankar som snurrat i mitt huvud.

Jag har aldrig varit starkare än jag var i höstas. Hela våren, sommaren och hösten gick som en dans och i den fina form jag var i in i den här säsongen har jag aldrig varit förut. Fysiskt, mentalt, styrkemässigt. Testerna gick så bra, stakningen satt bättre och bättre, jag lyfte tyngre vikter för varje pass och var helt enkelt starkare än någonsin tidigare. Jag såg en säsong framför mig, en säsong där jag kände det lossna för mig.

Jag är ingen resultatfixerad person, ingen dålig förlorare, ingen som viker ner mig för minsta motgång. Jag gör alltid mitt yttersta, är en kontrollmänniska på gränsen till pedant och det är just det som är min absoluta styrka i skidåkningen och livet i allmänhet, men också min största svaghet. Ibland blir det för mycket av det goda. Ibland känner jag inte när man bör dra i handbromsen, ignorerar kroppens sätt att säga nej och i min målmedvetenhet satsar jag allt i tron och viljan att utvecklas. Att alltid gå helhjärtat in i vad jag gör. Det har tagit tid att acceptera läget. Ingen träning. Tänk er det beskedet för en som lever och andas skidåkning. Jag kan inte ens gå in på Instagram utan att mötas av träning i någon mån. Men från första tävlingen har ingenting fungerat. Kroppen har sagt nej, tävlingarna gått skit rent utsagt. Benen har varit som stockar efter första backen ut från start. Nederlag. Helg efter helg. Men hoppet har funnits kvar. Det är bara dålig form, med rätt träning kan jag vända det här, så gick tankegångarna. ”Säsongen hade ju bara börjat.” Jag är sån i tankarna, ständigt positiv och gränsfall på naiv och orealistisk. Det är bara lite dålig form, lite dåliga skidor och för varje nederlag reste jag mig och försökte glömma, det var inte det bästa jag:et som hade kört. Men tävlingarna gick och i Åsarna och Falun gick det pinsamt dåligt. Jag stod still i jämförelse med under försäsongen, kändes som jag höll uppvärmningsfart hela loppet. De tankar jag åkte med under loppen var mörka och i mål var jag bara helt tom. Jag grät inte, blev inte arg, skrek inte. Skrattade lite bort det och målade upp en fasad av att allt var normalt. Men när jag sprang på uppvärmningen inför loppet var allt osäkert, jag tvivlade på skidorna, på uppvärmningen, mina förberedelser, ALLT. Det kunde ploppa upp intervallpass från i somras jag skulle gjort annorlunda och så fort jag försökte tänka på allt bra kom tvivlet igen. Tvivel. På mig själv. Och så höll det på. I Falun kom jag sopsist, valde helt fel skidpar, slet genom hela loppet och korsade mållinjen 18 minuter efter segraren. Hela fältet hade passerat mig trots att jag startade först. Vissa hade till och med hunnit varva mig på 2,5 km-slinga. Fortfarande inga tårar, bara besvikelse och frågor i huvudet. Men i efterhand förstår jag inte hur jag kunde hålla alla de känslorna, tårarna och all ilska inom mig. Bara svälja allt som om inget hänt. Automatiskt hade jag redan försökt glömma och tänkt att det kommer fler tävlingar, att det var skidornas fel, att banan var tuff och så vidare. Jag blundade för mig själv, för verkligheten. Det som i efterhand blev så uppenbart. Där och då borde jag insett att jag nått vägs ände. Där och då låg tankarna tunga som regnmoln över mig. Tvivel. Ilska. Frustration.

Även om jag inte tydligt uttryckt det har jag tanken att bryta slagit mig i 3 av 7 lopp i år. 3 lopp har jag övervägt att avbryta loppet, ta av mig skidorna och låta det stå DNF efter mitt namn i resultatlistan. Did not finish. Men fighter som jag är har jag slitit mig igenom loppen, vägrat bryta. Jag vill inte det, det känns fel och oavsett vill jag alltid göra mitt bästa. Har man en dålig dag är det så, men ge upp? Nej inte jag! Såhär i backspegeln borde jag ha brutit i Falun åtminstone. Det gjorde ju bara överträningen värre och körde mitt självförtroende ännu mer ner i källaren. Men tävlingsdjävulen och jag som person stretade emot.

Efterföljande vecka kom konsekvenserna i form av en strejkande orkeslös kropp. Jag kunde inte ens gå runt banorna på skidor utan att pulsen skenade upp i 160-170. Och där någonstans förstod jag att det var något fel i kroppen. Jag blev nästan lite rädd, vad berodde allt det konstiga på? Efter veckor med lugn träning, bara 3-4 timmar och enbart lugn åkning så kom jag liksom ingenstans. Och under ett styrkepass fick jag någon form av hjärtklappning och diffus känsla. Otäckt. Återigen frågor i huvudet, vad är det här? Är karriären över? Efter samråd med läkare fick jag träningsförbud tills dess att allt var undersökt. I och med att jag med största sannolikhet också är övertränad var det nog bra. Jag kanske behövde en timeout, få göra något annat. Stressa ner även om det är 100 gånger svårare än att stressa upp. Jag blir ofta ännu mer stressad av att inte göra någonting och de första veckorna var jag oerhört rastlös, det liksom kliade i kroppen och jag kände mig överflödig. Jag fyllde liksom ingen funktion. Under den här tiden har jag också fått stå ut med att se kroppen ändras. Musklerna har försvunnit, jag har gått upp lite i vikt, jag har inte alls samma matlust, sovit sämre och andra saker som i sig bygger ännu mer stress. Att se det man byggt upp tyna bort.

Men på sistone har jag lite landat. Hittat annat att göra och trots att jag inte tränat har jag varit med på samlingarna och hjälpt till om det gått. Det har gett mig energi att få träffa alla, att ta del av information och bara umgås lite. På fritiden har jag hittat på grejer med kompisar, jobbat och varit nog upptagen ändå. Jag har gjort annat kul och landat i att träningen just nu inte är prioritet utan jag har fått tänka på annat och bara vara en ”vanlig” person. Det är ju såklart inget man vill mitt under en tävlingssäsong man tränat för ett helt år. Men man lär sig saker av allt, jag har nu fått med mig en skopa rutin och läropengar att ta med mig i framtiden.

Under det här mästerskapet var Stina Nilsson en sann inspiration. Hennes noggrannhet tog henne tillbaka och upp på pallen i ett världsmästerskap. Det är klart det ger motivation och tändvätska. Jag ska ta mig tillbaka starkare. Inga tvivel kvarstår! Och just citatet ”Det sägs att efter regnet kommer solen fram igen” får bli symbolen för den här vintern.

Det är ett personligt inlägg det här, men här har ni en förklaring till min säsong och en bild av hur jag mått och vilka tankar som snurrat. Nu är ”comebacken” nära, endast en läkarundersökning kvarstår ju och går allt bra så kan jag vara igång och känna lite på träningen redan nästa vecka. Det känns som jag iallafall kan få ett fint avslut på den här tunga men lärorika säsongen.

999F8E5E-3447-49E3-B95C-E84D8AD6DFB6.jpeg
Med blicken framåt!

/Filip

Sportlov!

Hej på er! Det är onsdag och jag har gått på en veckas sportlov. Jag är därför såklart åkt hem och tanken är att vara kvar här i Fjugesta hela veckan. Följande har hänt sen sist:

Kvar i Falun. I torsdags slog min önskan in när jag möttes av snö när jag drog upp persiennerna på morgonen. Inledde dagen med en rask promenad upp till träningen för att vara med på samlingen och sen flöt skoldagen på, vi hade prov i privatekonomi och sen följde jag såklart VM-sprinten på TV. På kvällen körde jag lite rörlighet hemma på rummet, en träningsform jag får utöva och som bara går ut på stretch och lite yoga-övningar. Man blir mjukare och kan i träningen sen enklare koppla på muskler.img_7758

I fredags promenerade jag upp till träningen och så jobbade jag från 17.30 till 21. Fick med mig go mat hem dessutom!

I lördags började dagen med frukost framför Tjejvasan och VM innan jag mötte upp Tilde och Hilma på stan. Vi gick och tog en fika på Waynes och sen gick vi på stan, kollade i affärer och jag hittade lite nya kläder. Inte ofta det händer kan jag säga! Mysigt sätt att inleda sportlovet på.

På kvällen fick jag rycka in och jobba igen och kom inte hem förrän 21.30 och satte mig och kollade på mello. Sen söndag förmiddag gick tåget hem. Jag packade alla saker och begav mig hemåt. Solen stekte och det var riktigt vårväder ute.img_7788img_7786På tåget följde jag sprintstafetterna via datorn och det visade sig bli en spännande historia, pulsen under damernas slutvarv var inte att leka med… På stationen hämtade mormor och morfar upp mig och vi åkte hem och fikade hos oss. Sen på kvällen for vi på kalas till farmor och farfar för firande av farfar i förtid. Trevligt!

I måndags tog jag sovmorgon, gick ut och gick med mamma och hade en allmänt lugn start på lovet. Och igår var jag bjuden till farmor och farfar på lunch och sen följde vi med spänning damernas 10 km i Seefeld där vi fick uppleva idrottshistoria när Frida Karlsson slog till med ett skräll-silver. Kul!! 🥈🥈

https://www.svt.se/sport/langdskidor/damernas-10-km

Idag har jag promenerat ner till mormor och morfar och fikat med dem och sen mötte jag upp Christopher, min gamla mentor och vi lunchade hos Nudaeng i thairestaurangen. Trevligt, var länge sen vi sågs!791BE5BA-7DF5-4F5C-8591-6698DAAC9947

Imorgon ska jag in till läkaren i Örebro för att kolla upp polyperna och sen på tisdag är sista undersökningen där jag gör ultraljud på hjärtat. Sen kan jag börja träna igen om allt är grönt samtidigt som jag bör ta hänsyn till överträningen som i sig inte har något med läkarbesöken att göra. Men nu närmar jag mig ljuset i tunneln, ska bli skönt att få allt på det klara!

Så till JSM då. Det har funnits en strimma hopp att åka JSM sen arbets-EKG:et, hade jag fått ett tidigt svar från läkaren och ett godkännande var planen att åka till Sollefteå och köra en sprint eller eventuellt en stafett och ha fått några pass i benen. Men då beskedet dröjt så ställer jag in JSM för att kunna komma igång med träningen och rikta fokus mot sista cuptävlingen i Kalix i slutet av mars. Tråkigt såklart men jag får tänka långsiktigt och inte förstöra någonting för mig själv.

I nästa inlägg tänkte jag på ett djupare plan dela med mig av vad som snurrat i mitt huvud på sistone. Blir lite personligt, men det är en öppen blogg så hoppas ni är med och läser då.

Hörs och syns!

/Filip

 

EKG, jobb och annat skoj!

Hej på er, det var längesen! Har tappat lite momentum här på bloggen, men nu är det dags för en liten update på vad som hänt sen sist. Varsågoda!

Måndag: Vårvädret intog Falun. Tog en promenad upp till samlingen på Lugnet i solskenet. Många plusgrader dessvärre, men gud så varmt och skönt. Förhållandena på Lugnet var ju drömmiga, sååå kul att stå bredvid och inte få åka. 👈🏼 OBS inslag av ironi! FCE77501-5CB4-4625-AA03-0DD4E782823162013E65-FB9E-4A01-9882-A3FE8B6E060D

Tisdag: Teori ute på Velodromen där vi pratade om kost och kostvanor. På kvällen hade jag tvättid och hann slänga i en tvätt efter skolan. I övrigt pluggade jag och lagade lite mat.

Onsdag: Träffade Hannah och Maja efter skolan. Vi gick och handlade och lagade sen en jättegod pastapesto med kyckling och satt o pratade. Kul att hitta på något tillsammans! 🙌🏼36694A4F-BD0B-431D-9BDC-620787DD54C2.jpeg

Torsdag: Alla hjärtans dag. Dessvärre hade jag ingen valentine (🙃) utan jag serverade andra par på jobbet istället. Jobbade till 21:30, fick med mig kvällsmat hem och somnade. Livet på en pinne… 😅

A8421BC7-7F17-477C-AF1B-93BD18CF077D
Livets mellanrum!
355D3512-3DC6-4CB8-9392-D8394E380451
Dukat och fint!

Fredag: Efter skolan jobbade jag ett par timmar igen innan jag gick till stationen och mötte Richard som kom med tåget i fredags kväll. 28A94E77-5FB6-481D-AA7D-BC1C9EF9810E.jpeg

Lördag: Efter frukosten tog vi oss en tur på stan, jag visade honom skolan, vi gick och kollade på affärer och sen hade vi bokat bio kl 12:30. Vi såg ”Britt-Marie var här”, jag har läst boken flertalet gånger och älskar den så förväntningarna var ändå rätt höga. Och ja, filmen var bra, man blev rörd även om det kanske inte den bästa filmen jag sett. Men jag kan ändå varmt rekommendera den!B3852AD5-B98E-499A-A133-48262C052460ED5F7A49-2741-4F59-B9F5-7565D7797602

På kvällen gick vi och handlade, köpte vi hem thaimat och kollade på TV och hängde hemma. 🙂

Söndag: Jag fick rycka in som städare i restaurangen en snabbis på förmiddagen men sen gick vi en promenad upp till gruvan, stekte pannkakor och sen var det dags att packa och åka hem. Jag följde också med Richard hem på tåget eftersom jag hade läkarbesök dagen efter. Det var en så rolig helg, kul att få visa honom mitt hem numera, äta gott och göra roliga saker ihop!!4C1DA8A0-2E36-4EDE-8202-3775BFA3B55E1E009BC1-6A70-41EF-8534-2CFB72067139B1F31ECE-AF9E-4571-B93C-0EA57214DDBF

Måndag: Arbets-EKG på USÖ. Mamma och jag åkte in till Örebro för att träffa läkaren och då få göra det här EKG:et. Det gick till så att man cyklade på motionscykel med massa sladdar påkopplade på hjärtat och överkroppen för att kolla hur hjärtat betedde sig under fysisk aktivitet. Cykeln gick tyngre och tyngre för varje minut och till slut låg man verkligen på max, tror pulsen drev upp i 210 som max, den högst uppmätta någonsin vad jag minns. De hittade iallafall ingenting, resultatet ska dock skickas till min läkare innan en officiell bedömning. Men det de sa direkt var att hjärtats syresättning var bra, hjärtrytmen normal och pulskurvan normal. Skönt det!

Tisdag: Tillbaka i Falun och tillbaka i skolan. Hade teori angående JSM ute vid teorilokalen på Velodromen så jag fick mig en morgonpromenad dit ut. Sen var det en helt vanligt skoldag helt enkelt, satt också kvar och pratade med Hilma och Tilde ett tag efteråt. Kom hem, lagade mat, pluggade och kollade på Superstars och så var den dagen över.

Onsdag: Idag unnade jag, Hilma, Tilde och Elin oss en lyxigare lunch. Vi åt thaimat på stället jag jobbar, trevligt värre!6750E41F-C94A-4E0C-85B7-0B088C8E9BAE3E5D61A0-0B6D-43A2-80CB-5D1B5C02C443

E2E0797C-15D0-4B4D-8A34-D1BF8936D27C
Bara ta en stund och dregla över detta. Friterad banan kan vara bland det goaste som finns!

Jag har också hunnit klippt mig och nu sitter jag här och tar tag i bloggandet igen. Inom kort tänker jag att det kommer lite besked kring Junior-SM, träning och fortsättningen av säsongen. Får förresten hoppas snön ligger kvar tills dess, det som var decimeterhöga snövallar har nästan helt försvunnit här och blivit till vatten och is på sina ställen. Hoppas vintern tar nya krafttag så att spåren håller sig en bit in i mars åtminstone.

Men tills nästa gång får ni ha det så bra, hörs inom kort!

/Filip