Storstenshöjden för första gången iår!

Hej på er. Det är torsdag idag och andra månaden på träningsåret är igång. Den tropiska värmen som varit senaste veckan har lugnat ner sig tack och lov. Som allergisk var pollenchocken för ett tag sen var riktigt jobbig och svullna och kliande ögon blev en vana. Nu har det äntligen lugnat ner sig rent allergiskt även om det är mycket i luften fortfarande. Som tur är drabbas jag inte under träningar och har följt planen till punkt och pricka ändå! Veckan som så har sett ut som följande:

I tisdags kördes stakintervaller med svart grupp. Vi körde i långbacken på banvallen mellan Latorp och Garphyttan och smällde på med 8 st intervaller stakning. Jag hade återigen de trögare rullskidorna så armar och mage fick jobba rejält hela vägen. Fokuserade på att hålla i tekniken och åka stort och tyckte jag fick till det bra! Här lite filmer:

Och här från en av tre impulser:

Efter intervallerna körde vi 3 st impulser stakning och 3 st smirrestak (man diagonalar med bara armarna) innan vi varvade ner. Klockan stannade på 1:30 och det blev ett intervallpass med mer överkropp, viktigt!

Igår avverkades ett långpass fristil och jag körde den vanliga rundan till Lekhyttan och tillbaks. När jag åkte var det 27 grader ute, men som tur var svalnade det av och det blev en riktigt fin sommarkväll. Tekniskt kändes det bra och jag fick till träffen bättre än sist, totalt slutade det på 2 h, 28 km och en stabil pulskurva hela passet!

Idag var det dags för veckans andra intervallpass, även denna med svart grupp men nu fick benen jobba desto mer. Vi körde nämligen stavgång i Storstenshöjden och jag körde backen 6 vändor hela vägen upp med bra känsla. Det är ingen toppform men tiderna är likvärdiga som förra året och låg på runt 4,50 med den snabbaste intervallen på sista vändan. Fick ihop 29 minuters aktiv intervalltid och därmed blev det de första (men inte sista) vändorna upp för slalombacken den här säsongen. Här en film+ en pulskurva från passet:

Skönt att såhär långt fått två riktigt bra intervallpass och i grupp blir det dessutom alltid lite mer sparring än när jag kör ensam.👊🏻

Idag har jag förresten anmält mig till Fjugestaloppet Trail, ett 15 km långt terränglopp här på hemmaplan som jag tänker utmana mig med. Tanken är därför att försöka komma i lite löpform under helgen och förhoppningsvis kunna springa bra då! 15 km är långt men jag sprang ju Kilsbergen Trailrun i fjol och fick mersmak, så det ska bli kul!

Mer om helgens utmaningar mm. får ni höra om i nästa inlägg. Så ha en fortsatt fin vecka så hörs och syns vi!

/Filip

Backintervaller och styrka!

Hej igen! Helgen är över och vi har kommit hem från en långhelg i Strömstad. Riktigt skönt att komma ner och få andas västkustluft igen. Det är ju nåt speciellt att vara där, det bara är så. Vi har haft husvagn i Strömstad så länge jag kan minnas så visst trivs man när man kommer dit!

Tränat har jag såklart gjort och i lördags körde jag backintervaller rullskidor i Lagunenbacken som jag kallar den. Hade dessutom de gamla rullskidorna (eftersom hjulen på de andra är sönder, se förra inlägget), och de har 3 i rullmotstånd och rullar trögare. Men jag hade en bra känsla iallafall och totalt blev det 10 st vändor upp, 5 med diagonal och 5 med stakning. Branten i mitten var så brant att det var rätt så omöjligt att staka och ändå orka hela backen upp, så där körde jag stakning med frånskjut helt enkelt. Resten stakade jag och sista jobbiga knölen gjorde gott för armarna… Här en trött stilstudie från sista intervallen: 😅

https://videos.files.wordpress.com/ISTjTdEV/img_0437-trim.mov

Stakningen kände jag mig stark i och det är en lång och brant backe, starten går nerifrån vattnet om ni ser det i filmen, så nog blev det jobbigt allt. I diagonalen fick jag in ett väldigt bra flyt och tekniskt kändes det riktigt bra! Totalt lär jag ha skramlat ihop ca 30 min intervalltid, det är bra siffror!

På kvällen åkte vi in till Strömstad och åt i kvällssolen, den här sommarvärmen gjorde ju inte livet surt på en uteservering precis. 😎

Vi tog också en tur ut till Saltö och oj oj oj vilken fin kväll att sitta på klipporna. Mer västkust än det här blir det inte!

Vackert! 🙌🏻

Igår avslutade jag veckan med ett styrkepass i utegymmet på Daftö. Jag värmde upp dit, körde 35/25 x 40 på de olika ”stationerna” som var benböj, marklyft, situps i uppförsbacke, stocklyft och 90 grader på ett ben. Svettigt blev det och jag blev trött, mission completed! ✔️

Därefter tog jag stigen längs vattnet hem igen, där biten där man springer på en bro längs klipporna är en av de finaste partierna jag vet på en löprunda. 🙌🏻

Veckan landade på 8 timmar bestående av 2 intervallpass, 2 styrkepass och ett distanspass. Har fått en stabil start på året, första månaden som slutar om två dagar kommer landa på en bit över 40 timmar, nästan exakt där jag vill vara just nu. Skönt!

Idag har jag jobbat efter skolan och planerat denna veckas träning. En tuffare vecka som rivstartar imorgon med intervaller rullskidor med svart grupp, blir kul det!

För er som varit uppmärksamma så har ni kanske märkt att bloggen bytt namn på sistone. En uppgradering gör att bloggen nu har .com som domän, om möjligt coolare än förut med andra ord! 😉 Det har också utökat bildminnet och tagit bort eventuell reklam, så förhoppningsvis blir det en ännu trevligare upplevelse att gå in och läsa här framöver.

Det var allt för idag hörni, ni får ha det fint så hörs och syns vi snart igen! 👋🏻

/Filip

Lägervinst och långhelg på kusten!

Hej på er!

Det är lördag och jag befinner mig just nu i Strömstad där vi sätter upp förtält och grejar nu lagom till långhelg. Skönt att få komma ner hit igen, det var ett tag sen sist! Träningen flyter på bra och första månaden för träningsåret är snart avklarad, tiden går fortare än man tror. Såhär har den senaste veckans träning sett ut:

Dagen efter löpintervallerna på Kilsbergsvallen så fick det bli ett lättare styrkepass 30 aktivt, 30 vila för att väcka den rätt så stela muskulaturen. Det hjälpte, och förhoppningsvis blev jag lite starkare på köpet.💪🏼

I lördags körde vi i svart grupp långpass på rullskidor i 2.30. Fint pass som landade på 31 km och nästan 1500 brända kalorier!

Vätskepaus i Frösvidal!

Dagen därpå smällde jag av första fartpasset i fristil då jag körde sprintrace i Garphyttan. Jag värmde upp från Lannafors och körde några impulser vid brandstationen innan det var klart för start. Jag körde en bana på 1,2 km med målgång på ett backkrön och syftet var bara fullt blås hela vägen, så som ett sprintlopp brukar se ut. Känslan var bra och jag försökte åka stort och vägvinnande trots mjölksyra, dessutom gjorde jag bästa tiden på sista intervallen!

Måndagen blev en välförtjänt vila efter en träningsrik vecka. Den landade på 12:00, med 3 intervallpass, 2 distanspass 1 styrkepass och 1 rörlighetspass. Skönt att vara igång på allvar och få en vecka med lite mer mängd.

Denna vecka rivstartade i tropisk hetta, i 26 gradig värme körde svart grupp ännu ett rullskidpass, denna gång med mycket teknikfokus. Vi körde en teknikbana med slalom, hopp och vändportar och andra tekniska moment i 4 st 5 minuters-intervaller. Det kändes bra, kanske inte mitt bästa element men det är bra träning på att bli rapp och snabb i fötterna. Jobbigt var det hur som helst och inte var det svårt att bli svettig!😅

Gäller o kunna hoppa också!

Väl hemma upptäckte jag att ena hjulet hade gått sönder, känns som ett par nya rullskidor inte är en dum ide! 😉

I onsdags gjordes det sista nationella provet ever i grundskolan (jippie!!) och det firade jag och några klasskompisar med thaimat! Under kvällen fortsattte jag firandet själv då jag körde lite styrka i källaren, återigen 40 övningar 35/25. Inte det roligaste kanske, men jag gjorde enligt plan och fick smaka på en hel del mjölksyra… Vi gick dessutom på långhelg och två dagars extra ledighet, woop woop!

I torsdags jobbade jag hos Nudaeng över lunch, längesen eftersom jag brukar jobba när jag slutar skolan. Kul var det iallafall och på kvällen tog jag mig en långtur löpning i värmen och det fina vädret. Jag sprang den vanliga långpass-rundan via Ökna-Binninge-Kvistbro By-Västanby-Kälkesta och sen till elljusspåret och hem igen. Det landade på 18 km och ganska exakt 2:00. 🏃🏻

😍

Godaste bananen någonsin tror jag!😅

Igår blev det en tidig morgon då vi packade in i bilen och drog mot kusten. Vi jobbade i princip hela dagen och lyckades få upp förtältet lagom till kvällen så vi kunde sitta ute och äta. Jag har med mig rullskidorna så idag tänkte jag bränna av lite intervaller i Lagunenbacken, varannan stakning och varannan helkropp. Tacksam att ha en såpass lång och brant backe att köra fartpass i!

Den här veckan blir lite lugnare och kommer ligga på 8 h för att få återhämta kroppen lite efter några lite tuffare. Kan vara skönt det med ibland!

Nu till något helt annat. Det är nämligen så att vi i svart grupp vunnit en tävling utlyst av Svenska skidförbundet. Vår tränare skickade in en text om våra träningar och aktiviteter och vi och några klubbar till har utsetts till vinnande bidrag. Vinsten är ett läger i Orsa 29 november-2 december inkl boende, spårkort och avresestädning+ ett besök av Svenska skidförbundet eller Volkswagen. Wow, wow, wow! 🙌🏻 Priset tilldelades de klubbar som skapar fin sammanhållning och gemenskap och vi vann alltså!

Väldigt roligt såklart och svart grupp har utan tvekan varit anledningen till att jag håller på med skidor och tycker det är så kul. Superkul att vi aktiva, alla föräldrar och tränarna får ett kvitto på det!

Nu ska jag ge mig ut o köra, så ha en fortsatt trevlig helg så hörs vi!

/Filip

Målsättningar inför säsongen!

Hallå där! Vi är framme vid del 3 i i min säsongsreflektion, nämligen målsättning. Jag kommer utgå från mina mål från förra säsongen och även dela med mig av de mål jag satt inför 2018/19. Varsågoda:

Målsättningar är viktigt för mig, det ger en målbild och ett konkret berg att bestiga. Det blir också enklare att motivera sig och göra det jobb som krävs när man strävar efter något. För mig är ett mål nödvändigtvis inte en placering eller en siffra, även om det finns med såklart. Det kan vara ett träningsmål, ett mål som rör kost och hälsa eller mental inställning. Jag gillar ofta att sätta höga mål och våga tro på det jag gör. Dock är jag noga med att inte förvänta mig saker eller ställa krav på mig själv, det leder ofta bara till något destruktivt. Men att våga utmana sig själv gillar jag och de passar mig bra som person. Att jag hittills lagt min träning själv och skött mig själv hjälper mig dessutom att kunna veta vad jag gjort och varför. Det är viktigt för mig att verkligen ha en mening med träningspassen och veta att just det utvecklar mig som skidåkare.

Här är målen jag satte inför säsongen som gått:

– Nå en top 30 plats på USM eller Folksam Cup

– Bli antagen till skidgymnasium.

– Hålla mig frisk och kunna träna mer än någonsin.

Att bli bland de 30 bästa var ett högt mål och det var jag medveten om, men istället för att stjälpa mig triggade det mig och gjorde att jag i slutet av en intervall kunde kräma ur det allra sista. Jag nådde inte det målet av lite olika anledningar men är inte förstörd över det. Istället är jag nöjd över hur jag trodde på det och innerst inne vet jag att med toppskidor och toppform hade det inte varit omöjligt alls. Men det är inget jag grubblar över nu, jag har utvärderat vintern och där och då reflekterat över det. Jag var dock hela tiden övertygad om att det kunde gå och det tar jag med mig!

Inför den här säsongen hårdnar konkurrensen och jag blir junior, där första året ofta brukar vara tufft. Därför är målen såklart anpassade efter det och efter att ha gått igenom säsongen som varit och kollat på vad jag vill uppnå kom jag fram till att mina mål till nästa säsong är…

-Att träna klokt med kvalitet och undvika sjukdomar.

– Att förbättra min uthållighet för att åka bra på 10 och 15 km.

– Nå en top 50 plats på JSM eller någon Scandic Cup tävling.

– Förbättra fristilen samt stakningen.

– Att ha kul och njuta på vägen!

Träna mycket i all ära men det allra viktigaste är i slutändan att man har motivation och driv för att uppnå det man vill. Glädje och hunger för idrotten är nycklar för att orka hålla på och tycka det är kul. Och nej, det är inte en dans på rosor alltid, vissa dagar ligger man hellre på soffan än sticker ut och stakar i två timmar. Skulle jag inte tycka det var kul skulle träningen inte bli speciellt bra heller och därför har jag faktiskt satt det som ett mål; att ha kul och njuta på vägen. (Och just nu är det inget fel på motivationen, jag är supertaggad på träningen som ska genomföras! 😉)

Att slå sig in bland de 50 bästa är också ett mål jag satt, ett mål som inte är speciellt enkelt och som kommer bli en utmaning eftersom det ibland kan bli startlistor med över 100 anmälda. Men jag tycker det är ett rimligt mål trots att jag återigen lägger ribban högt. Men som sagt, vem gillar inte utmaningar? 👊🏻

Däremot ska jag väl säga att min egen insats och känsla alltid väger tyngst, det är farligt att stirra sig för blind på resultat. Säg att jag gör mitt livs lopp och slutar 64:a, då skulle jag inte bli besviken liksom. Vetskapen om sin egen insats den dagen är viktigast och var det 63 åkare som gjorde lika bra lopp som jag så är det ju så. Sen ska jag inte sticka under stol med att känslan när man överträffar sig själv är något alldeles alldeles speciellt. Det är ju trots allt framgång man vill nå!

Träningsmässigt har jag en tydlig bild av att det helt enkelt ska in mer och tuffare träning med fokus på att klara av längre distanser. Som junior ligger distansloppen näsan alltid på 10-20 km och därför ligger det i stort intresse att förbereda mig på det. Fristilen kommer också vara ett lite extra starkt fokus, liksom styrka och stakning. Där handlar det helt enkelt om att jobba på sina svagheter och förfina tekniska detaljer. Det stora mottot som kommer genomsyra min träningsfilosofi är kvalitet, att jag får ut något av det jag gör. Sen älskar jag uttrycken ”älska smärtan” och ”älska utmaningen”. de kommer följa med mig framöver och bli värdefulla hörnstenar i min satsning!


I och med detta inlägg har vi nu fått ett rejält avstamp rakt in i försäsongsträningen. Ni vet nu vad jag kommer jobba mot och varför och jag kan nu helt lägga fokus på att göra varje vecka så bra som möjligt. Det är ju trots allt jag som ska göra det, jag som ska träna, jag som ska få i mig rätt typ av mat och jag som ska se till att jag blir bäst. Sen hoppas jag såklart innerligen att ni vill fortsätta vara en del av den här resan och hänga med på alla äventyr jag och bloggen bjuder på. Ni är fantastiska!

/Filip

Maj månad!

Hallå i stugorna! Vi är inne i maj månad nu och tredje träningsveckan är igång. Träningen flyter på bra, jag känner mig i fas såhär långt och har kunnat blanda hårda pass med lite lugnare. Såhär har de senaste veckorna sett ut:

I tisdags förra veckan körde jag styrka enligt mitt nya, lite tuffare upplägg med 40×40/20. Känns som ett bra upplägg med uppvärmning, styrka och nedvarvning som landar på totalt 1:15. Trött blir man och det är det som är det viktiga!

Dagen därpå var det intervalldags på rullskidorna och jag värmde upp i 20 min sen smällde jag på med 10×1 min, 10×30/30 och 5×15/15. Explosivare typ av fartpass som gav mycket speed!

De här tightsen är alltså svarta…

Torsdagen fick bli premiär på skejtrullskidorna och jag tog en långtur A1. Det kändes lite stelt och ovant men det var kul att få skejta igen och jag lyckades skramla ihop hela 33 km.

I fredags fick det bli ett kort och effektivt pass som jag klämde in efter jag slutade skolan men innan jag började jobbet. Det blev 35 min löpning med 5 impulser, och glädjande nog går det nu att springa på skogsstigen längs med banvallen, betydligt roligare och skonsammare än grus!

På kvällen blev det jobb till åtta innan jag äntligen fick ta helg. 🙏🏻

Men någon rast och vila blev det väl inte direkt, 10:00 dagen därpå stack jag ut på dagens första pass som blev lugn löpning. Jag sprang till Ökna-Binninge och halvvägs till Tångeråsa innan jag vände hemåt och såsmåningom stannade klockan på 1.15.

Efter lite vila och mat var det dags för pass två- backtest rullskidor uppför Ånnabodabacken. Jag värmde upp innan jag startade klockan och började klättra. Känslan var riktigt bra, jag kunde knappt bli trött och höll i tempot hela vägen, något som brukar vara ett gott tecken. Tiden på toppen blev 12,48, med en mellantid vid den ”normala” målgången på 9,42 och med tanke på att jag redan hade ett pass i kroppen är det en riktigt bra siffra. Riktigt bra. Syftet var bara att få ett tufft pass och sätta en tid att slå, det var också exakt vad jag fick+ ett positivt formbesked!

Här en sned stilstudie från slakmotan efter 9 minuters åkning…

… och här höjdprofilen på testet:

Kul att känna att man har tryck i åkningen och att kroppen samarbetar, bådar gott för framtiden! 👊🏻

Dagen därpå stod veckans andra styrkepass på schemat, denna gång av mer grenspecifikt slag. Jag började med en timma styrka i källaren innan jag direkt efter snörade på mig pjäxorna och stakade en timma. Syftet var att köra lite lättare allmänstyrka och bli lite mör för att sen enbart staka en timme för att belasta de musklerna jag använder som skidåkare. Skidstyrka kallar jag det och just stakningen är ju väldigt nyttig rent tekniskt och rätt jobbig uppför… 😉

Vändpunkt!

Vecka 17 stannade på 10 h och två intervallpass+ två styrkepass. Min tanke är att variera mellan tre intervallpass+ ett styrkepass och just två intervallpass+ två styrkepass. På så sätt får jag tuff belastning fast i olika form. En av de roligaste sakerna med skidåkning är att det är just väldigt varierande träning.

Under måndag och tisdag var vi lediga och fick således lite långhelg och jag sov över hos mormor och morfar mellan sön och mån, mysigt!

Sen så blev det tisdag och dags att plåga sig igen. 3×8 min intervaller löpning med stavar i elljusspåret var planen som genomfördes till punkt och pricka. Formen var allt annat än bra men huvudsaken var att jag blev trött och det lyckades jag med!

Belöning!! 🤤

Igår tog jag längsta passet för iår och gav mig ut på en långtur rullskidor. Jag åkte hemifrån via Knista-Hidingebro-Lanna och till Lekhyttan innan jag vände hemåt. Totalt blev det 2:30 med 2 impulser varje halvtimme (totalt 10 st alltså). Tekniskt kändes det bra och på impulserna kände jag mig rapp.

Och i ett huj var vi framme i nutid och dagens regniga intervallpass. Efter att ha tränat själv i över en vecka så drog klubbträningarna igång idag med uppstyrt löppass på Kilsbergsvallen. Vi körde 5×400 m i en slags stafett och avslutade med 4 varv på en bana med lite häckar och utfallssteg. Jobbigt värre, mjölksyran på ett 400 meters-lopp är bland det värsta som finns! 😅 Bra pass dock som efter nedvarvningen stannade på 1:10.

img_0326

Planen är att den här veckan landar på 12 h för att sen träna lugnare nästa vecka. I helgen väntar bl.a ett sprintrace fristil och distanspass med svart grupp innan jag lägger ny plan igen. Veckorna går fort och det är skönt att träningen flyter på fläckfritt, hoppas verkligen det fortsätter så!

/Filip

Bildspecial 2017/18!

Hej på er! Såhär på Valborgs kväll så bjuder jag på del 2 i summeringen av säsongen där jag delar med mig av alla mina favoritbilder från säsongen, från december till april. Varsågoda:

December inleddes med en veckas praktik hos Ronja i Torsby, då kan man säga att vintersäsongen drog igång på allvar!

Premiären gjordes i ett vintrigt Älvdalen! ❄️

Lucia-sprint med svart grupp.

Tre fantastiska bilder på vintriga vägar i Dalarna! 🙌🏻

Nedvarvning efter en sprintdag i Dala-Järna.

Vätskepass efter intervaller på sydligare breddgrader! 🏃🏻

En solig men ändå mörk jul iår…❤️

Gott nytt! 🥂

Ban-och skidtest i Mora!

”Fart över krönet” 💨

Skidtest!

Årets fällning! 😜

Återigen på värmländska vägar, den gången efter tester i Torsby!

Bergebo Ski Weekend!

DM-silver! 🥈

Testrace på hemmaplan!

Skidåkning hemma i Fjugesta sker inte allt för ofta:)

Uppvärmning i ljusets sken samma kväll som min första seger kom! 🙏🏻

Årets roligaste bild blir från målgång i semifinalen på Tour De Mössebergs supersprint. Vi föll som käglor… 😂

Äkta skidförhållanden. NOT. ☔️

Spurt i tekniksprinten, inte vackert men det ledde till en 12:e plats!

Bild från en makalöst fin morgon på väg till skolan. 📸

Sista passet innan avresa till Lycksele, löpning i solnedgången.🏃🏻

Bilden talar…

Snö fanns det iallafall… 😉

Hedlundagården i motljus!

Banans finaste punkt! 👊🏻

Filmkväll!

Gruppbild förstås!

Back to basic! 🙃

Nysnö och belöning efter 1 h stakning! 🙌🏻

…och lite tjuvskejt;)

Alltså långspåren! 😍

Varm choklad.😁

Ban-inspektion med Ronja inför Folksam Cup!🎿

Tävlingsfokus.👀

Som vanligt efter målgång! 🤢

Säsongens sista målgång!

I pannlampans sken. ❄️

Min skola till hösten! 😁

Woooow!

Grillning med kompisar!🙌🏻

Folkfest i Falun!📸

DNF på Lilla SS:(

Skicross i Sörbybacken!

Sista turen på natursnö!

Känslan efter intervaller i solsken! 😎

Säsongens sista skidpass, tur man fick avsluta fint!

Ja vilka minnen! Och det fina är att alla bilder och många fler finns sparade under fliken ”Galleri”, där ni hittar hela min samling, så kika in där!

Det har varit en helt fantastisk säsong och det bästa med att spara bilder från tävlingar och roliga ögonblick är att jag kan plocka fram dem och motivera mig själv med. Är det dåligt väder eller om jag är trött så scrollar jag bara igenom bilder och drivet är genast tillbaka. Även dokumentärer är utmärkta att kolla på innan t.ex intervallpass, där är ”Svenska Skidhjältar” en favorit. Makalöst bra produktion där man får följa landslaget i satsningen inför VM i Falun. Då får man sådär härliga vibbar och blir påmind om sina drömmar och mål ända sen man var liten. Sen har jag som idrottsfantast svårt att hålla känslorna i schack när jag ser sånt och speciellt klassiska idrottsögonblick, tänk att idrott kan beröra så! Så sök på Sveriges skidhjältar på youtube och se alla 5 delar, det är det värt.


Ja det var väl allt för idag hörni. Vi har ju långhelg och är lediga imorgon med, så jag startar igång träningsåret tredje träningsvecka imorgon och sen är tanken att jag sticker emellan med ett ”vanligt” inlägg igen innan vi tar del 3 av årets säsong tillhelgen. 😁🙌🏻

So long

/Filip

Summering av säsongen 2017/18!

Hej på er! Det är dags för del 1 i serien där jag delar med mig av tankar kring säsongen. Idag är det dags för den stora summeringen av skidsäsongen, så här kommer allt från säsongen 2017/18:👇🏼

Säsongen drog igång på riktigt när jag gjorde tävlingspremiär i Älvdalen. Inledningsdistansen var 5 km skejt och jag försökte få in rutiner kring uppvärmning, skidtest mm. Loppet var jag nöjd med och jag gillade verkligen banan som innehöll fina åkbackar, lite tekniska nedförskörningar och ett bra upplopp. Dagen därpå var det klassisk jaktstart vi skulle ta oss an och kroppen svarade bra och jag stakade för första gången jämnt med de andra runt omkring. Dessutom gjorde jag en stark avslutning och lyckades hålla ett knippe åkare bakom mig. Jag tog med mig en bra känsla att bygga vidare på!

Nästa helg var det sprintdags och bilen gick en tidig söndag mot Dala-Järna. En klassisk sprint på en 1,7 km lång bana var det som gällde, något som jag gillar. Prologen gick okej även om jag inte hade riktigt den där sprint-speeden som krävs. Den kom istället fram i heatet där jag tack vare min styrka i starten hängde på täten upp i första backen. I mål räckte det inte hela vägen men jag fick välbehövlig rutin av att få åka heat!

Efter jul och nyår drog vi till Mora där Morapinglan, en av årets största ungdomstävlingar skulle gå av stapeln. Jag gjorde en bra klassisk jaktstart, men ännu hade inte den där känslan av när man inte kan bli stum infunnit sig. Jag slutar 24:a, en bra bit närmre täten än för ett år sen, på samma bana och med samma distanser.

På torsdagen efter var det dags för intagningstester i Torsby, något jag lite bävat för under året. Testerna var styrka (chins, dips och brutalbänk), beeptest och harrestest. Jag lyckades persa på allt och att jag gjorde 6 chins är något jag kan leva länge på. I bilen hem var jag så himla nöjd, jag var bäst när det gällde!

Bilen rullade vidare och två dagar senare var det Bergebo Ski Weekend i Borlänge. Jag körde både fristilssprinten på lördagen och den klassiska distansen på söndagen. Känslan var inte på topp men återigen fick jag erfarenhet av att åka sprintheat+ att distansbanan var troligen den tuffaste under hela säsongen. 😅

Här emellan tog jag och Sebbe DM-silver i sprintstafett, ett lopp där jag gick ut med guldkänning på sista sträckan men fick ge mig. Rejäl revansch tog jag tisdagen veckan efter då jag gick och vann poängtävlingen i Ånnaboda. 7 km klassiskt var distansen och jag lyckades alltså ta min första seger i ett skidlopp, stort! Just känslan när jag insåg att jag ledde med ganska god marginal var ny för mig och något jag förhoppningsvis får uppleva fler gånger! 8 sekunder blev segermarginalen och jag bevisade nu på riktigt för mig själv att det faktiskt går!

Sen var det dags att dra mot sydligare breddgrader, nämligen Falköping och Tour de Mösseberg. Touren inleddes med 100 m där jag lyckades ta mig vidare och åka semifinal, 100 m som är en udda distans men som jag gillar skarpt. Distansloppet senare på kvällen gick däremot riktigt dåligt, kan ha varit det sämsta loppet jag någonsin gjort. Jag hade absolut inget fäste och slet i 6,6 km, något jag mest fick skylla på mig själv eftersom jag valde valla och skidpar. Revansch fick jag dagen därpå i tekniksprinten. Slutade 12:a och hade känn på top 10, en av höjdpunkterna denna säsong! Jag avslutade touren med en 14:e plats och blev också det totalt. Rolig, men lerig helg som slutade med säsongens kanske näst bästa resultat. 🙌🏻

Sen började den riktiga uppladdningen mot USM i Lycksele. Jag lade en tvåveckors-plan och riktade nu fullt fokus på säsongens stora mål!

Resan började med att vi åkte hemifrån på tisdag-kvällen, övernattade i Gävle och åkte sen längs kusten, över Höga Kusten bron och så småningom kom vi fram till Hedlundagården och mötte de andra i klubben. Termometern stod på -30 grader och dagarna därpå var det lätt träning, vallning och skidtester som gällde. Emellan det var det äta, sova som gällde (och så lite rundpingis.) 😉

Det var med en speciell känsla som jag och Anja åkte banorna tillsammans dagen innan. Det låg spänning och förväntningar i luften, man visste vad som väntade, det man väntat på hela säsongen. Det var perfekta förhållanden och vi var väl påpälsade i kylan och körde några dagen-innan-tävling-impulser inne på stadion. Jag kommer ihåg känslan av att allt var så stort att man kände sig som ett proffs och när vi testat klart tänkte jag att banorna borde passa mig bra. Den uppfattningen delade jag inte efter målgången dagen därpå. 7,5 km klassiskt var distansen som jag bara nån vecka innan hade vunnit hemma i Ånnaboda och som blivit en favorit. Det slutade med en 56:e plats, över 4 minuter efter… I mål var jag helt tom. Så besviken, så uppgiven. Hur kunde det bli som det blev? Återigen hade jag valt fel skidpar och jag slet och slet runt de två varven. Jag vägrade ge upp, vägrade acceptera att det gick dåligt och gav allt jag hade in på mållinjen. När jag passerade den var jag så besviken och när jag läste resultatlistan var det inte långt till tårar. De närmsta minuterna där var jag inte jättetrevlig att ha att göra med. 😅 Tänk att idrott kan vara så komplext, för egentligen är det ju bara en tävling, men där och då så var allt negativt. Det var som en käftsmäll och jag tappade tron på mig själv, på min egen kapacitet. Men livet fortsätter och positiv som jag är så vägrade jag gå runt med dålig attityd, något som lätt smittar av sig på en grupp. Istället nollställde jag mig själv och under kvällsmötet till sprinten intalade jag mig själv att jag inte har något att förlora. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte hade svårt att sova den kvällen…

Dagen därpå var det sprint och jag följde mina vanliga rutiner, med skidtester, uppvärmning mm. När jag stack iväg hade jag inga som helst krav, bara att köra allt jag hade. Det blev en 52:a plats och även om det var långt ifrån en sprint jag vet att jag kan så var jag ändå glad. Jag gav det jag hade för dagen och det var målet.

Jag försökte glömma det som var och på söndagen på sista distansen var det stafett. Det är något speciellt och roligt med att åka stafett och jag lyckades göra mitt bästa lopp under helgen och vi slutade 17:e, en skön avslutning ändå. Jag var så splittrad hela helgen, för samtidigt som vi var ett väldigt skönt gäng där och hade väldigt kul tillsammans så var jag ju besviken, årets stora helg var liksom över och jag hade underpresterat. Men det var en stor upplevelse att få vara där, med en meter snö och ren skidpropaganda och det är ett minne jag verkligen tar med mig. Ändå kan jag inte släppa tanken på hur det blivit om jag hade haft bra skidor första dagen…

Jaja, livet gick vidare och jag tränade på i vinterlandskapet på hemmaplan. För vintern kan man inte klaga på, helt fantastik ur en skidåkares perspektiv. Här en bild från en av kvällarna jag tränade här hemma i elljusspåret.

2 mars inleddes vad som skulle bli min sista tävling, nämligen Folksam Cup. Det blev en helg där jag lyckades få revansch och 43:e platsen i prologen är mitt bästa resultat på en stor nationell tävling. Den dagen hade jag kanonskidor och disponerade loppet perfekt, något som inte händer allt för ofta. På eftermiddagen visade jag också prov på mina vassa avslutningar då jag på ren tjurskallighet och snabbhet vann spurten om 45:e plats. Det kändes som en seger när jag gled över mållinjen, tror nämligen aldrig jag varit så trött! Absolut sista tävlingen blev teamsprinten där jag och Anja bildade lag. En rolig tävlingsform där vi båda gav allt vi hade för dagen. Bästa minnet därifrån är helt klart när speakern nämner team Andersdotter/Andersson som en av förhandsfavoriterna i vårat kvalheat. Det var häftigt!

De tre kommande veckorna blev jag sjuk och missade tyvärr Lilla Skidspelen i Falun och stora delar av vårvintern över lag. Under den tiden fick jag däremot beskedet att jag dels fick avslag från Torsby men också att jag blivit antagen till skidgymnasium och det i Falun. Jag vart så glad när mobilen ringde och jag insåg att det som varit ett mål länge nu skulle gå i uppfyllelse!

I samma veva fick jag dessutom ta emot ett stipendium av Tysslinge Företagare för ”Årets ungdomsidrottare” på 4000 kronor. Något jag verkligen inte räknat med och det var en stor ära att lilla jag fick det liksom. Motiveringen att jag är en fin ambassadör för skididrotten gör mig varm inombords. Det är tufft att träna så mycket som vi ändå gör och att få tillbaks på det sättet är ovärderligt. Jag tycker det är så viktigt att vara positiv och ge allt oavsett om det är i skolan eller i skidspåret och att den glädjen och inställningen kan spridas är såå så kul.

Summan av kardemumman blir att jag är nöjd med säsongen. Jag har haft förmånen att vara frisk under den viktigaste säsongen i min relativt korta karriär. Jag har gjort intagningstester, tävlat runtom i hela Sverige, vunnit mitt första skidlopp, kommit in på skidgym och haft riktigt riktigt kul. Det är i slutändan det viktiga och alla upplevelser, lärdomar och erfarenheter tar jag med mig i ryggsäcken.

Sist men absolut inte minst vill jag rikta ett jättetack till er alla för alla glada påhejningar längs med spåren, för uppmuntrande kommentarer och stöttande i med och motgång. Det betyder mycket!

/Filip

Då var vi igång!

Hej igen! Då var vi igång med träningsåret 2018/19 och första träningsveckan är avklarad. Och efter en veckas frånvaro här så finns det nu mycket att skriva om, såhär har veckan sett ut:

  • I tisdags var det premiär på rullskidorna och det blev intervallpass med 4×4 min intervall och med 2 min vila mellan. Känslan var bra och det känns att jag utvecklat stakningen under vintern! Här är pulskurvan under intervallerna.
  • I onsdags avverkades ett löppass distans på 2 timmar. Löpformen är sisådär efter en säsong med nästan ingen löpning alls, men som tur var hade jag sällskap i hörlurarna i form av Ronja och vi snackade i telefon under tiden. Tiden går lite fortare då. 🏃🏻😁

  • Det blev torsdag och styrka stod på schemat. Jag körde 40 övningar 40/20 och för första gången på länge var styrkan rolig och framförallt kändes det som det gav, alltid ett gott tecken. Inkl uppvärmning, MAQ och nedvarvning stannade klockan på 1.15.
  • Fredagen bjöd på riktigt sommarväder och det firades med intervaller. Jag värmde upp och la in 5 impulser innan jag smällde på med 5×5 minutare med 2.30 vila mellan. Glädjande nog fick jag sällskap av Lena som agerade draglok i motvinden. 🌪

  • Vips så var det helg och jag fick sällskap av Ronja som var hemma i helgen. Tröskelintervaller rullskidor var planen och jag värmde upp hemifrån och till Lanna där vi möttes och körde 4×5 min intervall. Jag försökte ligga i tröskeltempo, alltså fort men inte max, mellan A2 och A3 helt enkelt. Känslan var ok och kul att ha sparring när det kommer till fartpass. På slutet la vi in 10 impulser, 5 korta och 5 lite längre innan vi varvade ner.

Idag har vi haft träningsdag i Ånnaboda med Garphyttans IF:s juniorer och seniorer. Vi träffades 9.00 och körde ett löppass med en hel del bollspel och en avslutande stafett-jaktstart. Roligt pass och kul att få en uppstart med det gäng som kommer åka på cuptävlingar mm kommande vinter!

Efter det väntade käk och utvärdering av säsongen innan vi och hela klubben samlades i Folkets Hus för den årliga GIF-avslutningen. Priser delades ut och jag och Anja fick som gratulation till skidgymnaiseplatserna ta emot en hink med saker som kan behövas när vi flyttar. 😉

Veckan har bjudit på mycket kul och det har varit grymt kul att få börja ett nytt år och inleda barmarkssäsongen bra. Totalt fick jag till 7 pass varav 3 intervallpass, 2 styrkepass, ett distanspass och så dagens pass. 9 timmar och 30 minuter landade det på och det känns som en rimlig uppstart. Framöver kommer förhoppningsvis merparten av veckorna ligga över 10 och de lugna (en i månaden) kring 7-8. Men den här veckan var en bra start med tanke på att jag varit lite sjuk och inte kanske hade samma form och kapacitet som tidigare.

Veckan som kommer kommer ni få läsa om mina tankar om säsongen som gått. Tanken är att dela upp det i tre olika delar, en om säsongen som varit, en med målsättningar och träningsplanering för nästa säsong och sen en i bildform. Har redan börjat skriva en del och till veckan kommer alltså första delen!

Nu tar vi sikte på ännu en ny vecka, en vecka som betyder nationella prov för min del och i träningsväg börjar året på riktigt med en lite tuffare vecka. Blir kul det!

Tills vidare så får ni ha det så bra. Hörs och syns!

/Filip

Sprintträning och intervaller fick avsluta säsongen!

Ja hallå i stugorna. Det är måndag idag och det betyder att mitt nya träningsår inleds och således att säsongen 2017/18 nu är över. Det har varit en väldigt rolig och bra säsong för min del och nu riktas istället fokus på det som ska göras fram till november. Jag har utvärderat säsongen noga och tar med mig viktiga lärdomar och minnen i en försäsong fylld av träning. Framöver kommer ni få en utvärdering och summering även här, då troligtvis i både text och bildform. Men idag kommer det handla om vad som gjorts den här sista veckan. Varsågoda!

I torsdags var det löpning på schemat och vi samlades på Kilsbergsvallen i Garphyttan. Vi värmde upp i 30 min innan vi körde olika spänst- och explosivitetsövningar i trappan. Därefter lades fokus på impulser och korta ryck med syfte att väcka lite muskelfibrer och bli kvick innan vi som avslutning körde 10 min styrka i vårsolen. Känslan var bra och min bakgrund inom friidrott gör att jag är van vid den typen av träning. Snabbhet är en av mina styrkor och det var skönt att se att de takterna satt i. 😉

Efter fredagens tur till Sthlm så hämtade vi i lördags upp Anja och åkte till Ånnaboda för att genomföra säsongens sista skidpass. 🎿 Solen och värmen hade tagit hårt på snön, men vi avverkade iallfall ett intervallpass skejt där vi värmde upp 20 min och lade in 3 impulser. Sedan startade jag klockan och vi körde 3*8 min med 2 min vila emellan. Första intervallen kände jag mig pigg på och jag kunde trycka på uppöver, andra gick också bra medan sista var rent pannben och illamående. Den känslan överensstämde med klockan, maxpulsen var 211 (näst högst uppmätta ever…) och snittpulsen 190. Just att kunna ta ut sig har aldrig varit något problem för mig… 😅 Som tur var sken solen och tempen stod på 10+, så på nedvarvningen gled vi bara runt och njöt.🕶☀️

Hur fint?😍

En energikick att minnas, helt klart! 🙌🏻

Igår avslutade jag året med en dryg timmes friskvård i löparskorna. Hade Maratonpodden i lurarna och sprang till Gropen via Ökna och innan jag vände hem igen. 10 km landade det på och därmed lades 2017/18 till, handlingarna.

Symboliskt vårtecken!

Den uppmärksamme har förmodligen noterat en ny bakgrund här på startsidan och faktum är att jag just nu håller på och kollar lite på diverse justeringar och uppgraderingar som kommer göra bloggen om möjligt ännu läckrare. Håll ögonen öppna med andra ord!👍🏻

Tanken denna inledningsvecka är att få en nystart, skriva ner en grovplanering och sätta nya mål för vad som komma skall. Motivationen är hög så tanken är att köra på med start denna vecka. För många är det viloperiod nu, men eftersom jag var sjuk i nästan en månad så har jag redan haft min dos vila. Istället är det dags att byta trugor och plocka ner rullskidorna från hyllan, något man ändå längtat lite efter. Jobbet ska göras och jag är spänd på att se vad sommarträningen har att erbjuda! Mer träning och annat får ni såklart läsa om i veckan som kommer.

Hörs och syns!

/Filip

Sista träningsveckan!

Hallå i stugorna! Det är onsdag idag och jag sitter trött i soffan efter en ovanligt tuff skoldag. Vi hade nationella prov i fysik och gjorde tre delprov på en dag så nog var det skönt att ha vila idag, kände mig helt dränerad på energi.

Vi är inne på sista veckan av träningsåret, vilket egentligen är rätt så sjukt. Det känns inte alls länge sen jag startade året v.16 i fjol och nu på söndag är det redan dag 365. Tiden går fort och det är dags att jobba mot nya mål i sommar!

De här dagarna sen jag blev frisk har jag däremot inte satt nåt schema utan gått på feeling, kan vara skönt det med ibland. Igår körde vi egen planering på idrotten exempelvis och jag körde bålstyrka, något som kändes dagen därpå… 😅

Något annat blev det igår när vi hade fristil på schemat i ett soligt Ånnaboda. Vi körde distanspass första delen av passet, ca 50 minuter och sen körde vi lite stafetter och lekar som avslutning. Föret börjar bli löst nu, men att åka skidor den 10 April det är ändå rätt så coolt. Och än är det fina förhållanden! ☀️

Anja och jag på tvåans växel!

Känslan för mig var okej, känns fortfarande att formen är långt ifrån det vanliga och i och med stafetterna körde jag mitt första fartdrag på över en månad! Men kul var det att få spurta igen och lite skidlek var längsen. 🙌🏻

Skid-bandy!

Imorgon väntar ett löppass på Kilsbergsvallen innehållandes löpstyrka och intervaller, kan bli kul att få starta igång även löpsäsongen. Man är alltid lite stel såhär efter en vinter med lite löpträning och mitt löpsteg är väl inte det bästa heller så nog lär det bli nyttigt och jobbigt om inte annat.

Dessutom väntar en resa till Stockholm på fredag, det är med skolan vi åker och har en heldag där med besök i riksdagen och slottet. Vi kommer också kunna gå på stan och tanken är att få en riktigt fin fredag där. Kul som sjutton ska det bli och bussen går 7.00 och kommer hem 20-21 någon gång. Nytta med nöje som man brukar kalla det, hoppas på finväder och tvåsiffriga plusgrader (för en gångs skull)! 😎

I övrigt är det lugnt, ska försöka träna på i helgen och suga ut det sista av säsongen och skidåkningen. Ett fartpass har jag tänkt mig med lite längre tröskelintervaller och några korta fartdrag, resten går jag på känsla.

Så tills vidare så får ni ha en bra vecka så hörs och syns vi!

/Filip