…stod det efter mitt namn igår. Did not start. Det blev inget race i Falun, jag vaknade upp med halsont och jag hade inget annat val än att slänga in handduken. Sååå tråkigt men hur mycket jag än ville hade det varit näst intill farligt att tävla och den tanken stärktes av att jag under kvällen hade 39 graders feber. Extra trist var det då jag och pappa vallat, packat och åkt upp till Faun i fredags för att sen tävla på lördagen. Nu blev det inte så och istället tog vi en sväng på stan och fikade. Inte så jag ville att min säsongsavslutning skulle bli…

Backar vi bandet lite så hann jag i varje fall med två träningspass mellan sjukdomarna. I torsdags var jag med och tränade i Ånnaboda, men istället för klassisk sprintstafett som var tanken så körde jag ett distanspass skejt på egen hand. Känslan var okej, de hårda spåren var väl inte min melodi men jag åkte på i mitt tempo och tänkte teknik. Det var kul att vara tillbaks på skidor och få ventilera lungorna, om än i lugnt tempo.

I fredags kväll körde jag 25 min rörlighet på hotellrummet bara för att bli mjuk och göra kroppen redo för 5 km skejt, ett lopp jag aldrig körde. Surt att vara på plats och inte kunna åka, det var tänkt att bli min säsongsavslutning jag var väldigt tävlingssugen. Men sånt är livet ibland…

En gladare nyhet är att Six Ten Ski Products just nu har 22% rea+ fri frakt på hela sitt sortiment. Erbjudandet gäller just nu och är en följd av Bob Impolas fantastiska andraplats i Vasaloppet. Bob som för övrigt både bor här i Fjugesta och kör med samma stavar som mig! 😉 Rean gäller fram till 31/3 och här får ni en länk till deras hemsida, så passa på att investera stavar av högsta kvalitet, nu med 22% rabatt!

http://skidstav.se/

För min del handlar det mesta just nu om att bli frisk. Vi har ju gått på en veckas påsklov så vi har fritt på dagarna nu. Min tanke var att träna hela dagarna, men istället får jag nöja mig med promenader som fysisk aktivitet. Som tur är väntad det bli fint väder och sol gillar vi! Dessvärre smälter snön snabbt nu och faktum är att jag i princip hostat bort de finaste veckorna på året, de när solen skiner men det fortfarande är minusgrader. Jaja, det positiva i det är att jag går in i barmarkssäsongen med mycket motivation, kanske mer än de flesta andra! Gällande säsongsavslutning lämnar jag dörren lite på glänt, kanske kanske att det blir ett lopp till och om inte annat ligger snön i Ånnaboda förhoppningsvis kvar ett tag till!

Men i och med det här inlägget nu ska jag försöka och inte tänka skidor så mycket mer utan ha en fin påskvecka och fylla på depåerna med D-vitamin. ☀️ På återseende!

/Filip

Hej!

Folksam cup 2018 är över och min sista stora tävling som ungdom är gjord. Det har varit en rolig helg i Torsby med minnen och urladdningar utöver det vanliga!

I lördags var det två tävlingar, en prolog i klassisk stil på fm och en jaktstart i fristil på em. Prologen var kanske en av de bästa loppen jag någonsin gjort. Hade toppenskidor och kunde åka avslappnat med tryck uppför utan att glidet blev sämre. Kroppen kändes riktigt pigg och äntligen hade jag fors i åkningen från start in i mål.! Låg länge på Top 40, men slutar till slut 43:a, endast 1,13 efter tät. Det blev näst intill ett topplopp, det bästa resultatet jag någonsin gjort på USM/Folksam Cup och en enorm lättnad drog genom hela kroppen. Jag fick till det!!

Eftermiddagens lopp var 5 km fristil jaktstart och mitt utgångsläge var att jag hade två åkare 8 sekunder framför mig och ett helt koppel 4 sekunder bakom. När loppet var igång försökte jag fokusera på mitt lopp, men de andra kom ganska fort ikapp bakifrån och i backen ut på andra varvet så hade jag en liten svacka. Jag hörde mer åkare bakom samtidigt som mina lår knappt ville framåt och jag hann tänka tanken att det här kan rasa. Men skam den som ger sig. Jag slet och kämpade och vi var en klunga upp i sista backen med mig på 48:e plats. Jag hade bra glid och lyckades åka om en åkare när mot spurtbacken efter bron. Där körde jag bara på och lyckas få slip stream utför innan upploppet och väl där gav jag mig inte och lyckas trots stockstyva ben spurta in som 45:a!!! Det var såååååå mycket slit och kämpande genom hela loppet men oj så skönt att få vinna den spurten. Jag tänkte på alla spurter jag kört och fokuserade skär för skär och skar mållinjen tre platser högre än i sista långbacken. I mål var jag helt slut, hade inte kunnat åka en enda sekund fortare! Glädjande nog fick farfar en kort film mitt i dramat, nu kanske ni får en liten inblick i hur sista kurvan var.

Det var nog det jobbigaste lopp jag någonsin åkt och förmodligen den högst uppmätta laktathalten i hela mitt liv. Jesus vad mycket vilja det fanns och den beslutsamhet jag visade från bron och neråt är något jag tar med mig. Att vända på steken och lyckas knipa tre åkare från toppen och ner, det är rent pannben och att lyckas göra en toppavslutning med de benen är… ja, lite overkligt faktiskt. Jag printade in i mig själv under loppets gång att ”jag älskar smärtan” och var inställd på att det skulle göra ont, det var upppenbarligen ett vinnande mantra!

Här ett gäng bilder/filmer från loppet.

Under kvällen var det kamratmiddag och prisutdelning innan vi laddade om för stafetter.

Söndag morgon blev en tidig sådan, 7:40 gick bussen mot stadion för testning av banor inför prologen. Jag och Anja bildade ett vasst teamsprint-lag och testade såväl glid som växlingar innan hon stack på första sträckan 10:00. Reglerna var som så att varje åkare kör två sträckor var och där var alltså jag på sista sträckan, med ben-nummerlapp för första gången. Bara en sån sak! 😉 Jag var nervös förstås, men sprintstafett är en rolig tävlingsform som jag kört ett antal gånger förut, så lite rutin hade jag iaf. Vi gör en bra prolog och slutar 6:a i vårt heat och går vidare till C-final. Min kropp var rätt så stum och på min första sträcka var det nära fall, då jag satte staven rakt på skidan och fick rejäl framåtriktad precis på krönet. Men jag grejade det och kunde växla som 5:a och efter bra slutsträckorblir vi till slut 6:a.

Efter lite nerjogg och omladdning var vi en timme senare redo för den 45 lag stora C-finalen. Anja fick en bra start, men i den smått kaosartade växlingen så kör hon över ena skidan på mig, det blir dock inga större problem utan jag sticker iväg och gör en bra sträcka. När hon dunkar mig i ryggen för sista gången ligger vi 8:a och jag tänker att det bara är att köra järnet fullständigt nu på sista. På toppen av sista backen ligger vi i bredd om 8:e platsen på toppen när jag får skidan fasttrampad och faller. Eftersom det var uppför så var jag snabbt uppe igen, men flertalet lag hann om och trots ännu en bra avslutning så räcker det bara till en 13:e. Lite snöpligt, jag hade bra utgångsläge men kan inget göra, det tar ju stopp liksom. Det är så det är, det var tajt och hårt om positionerna, men jag var beslutsam och hade ytterspår för att kunna plocka placeringar. Surt då att inte få vara med på allvar, men det är en del av sprintåkning och jag kunde inte göra något åt det. En 13:e plats i C-finalen är ändå bra och vi var glada båda två efter våra insatser. Totalt blev vi alltså 33:e lag av 65 och hade såklart (!) ansiktsmålningar när det vankades stafett! 😁

Här en film från sträcka ett i prologen…

Summerar vi helgen så åker jag på en högre nivå jämfört med ifjol och är nöjd, jag gav verkligen allt jag hade och är extra glad över det klassiska loppet som gick riktigt bra! Det jag har och jobba med är skejtåkningen, den satt inte i helgen. Visserligen gick jag med ren vilja när jag var som stummast men att hitta tajming och glida på skidorna blir något att jobba vidare på. Det bästa ögonblicket de här dagarna var inför prologen när speakern ropar ”Örebro har en stark uppställning till start med lag Andersdotter/Andersson”. Då njöt man lite extra! 😉

Den sorgliga biten är att jag i och med detta genomfört min sista tävling för distriktet Örebro Läns Skidförbund. Under helgen invigde vi de splitter nya tävlingsdräkterna, som i mitt tycke var både sköna och läckra! Tyvärr blir det inget mer framträdande i dem framöver och jag springer istället iväg mot nya mål och ny träning som ska genomföras.

Det är de stora tävlingarna man tränar för och nu känns det lite tomt när i princip bara avslutningen på säsongen är kvar. Men jag är fortsatt taggad att jaga vidare i spåret och än åker inte tävlingsdräkten av! Jag kommer skriva mer i veckan hur veckorna framöver kommer se ut och vilka äventyr som kommer härnäst. Men nu tackar jag för idag och som avslutning passar jag på och tacka för alla lyckönskningar, hejarop och all support jag fått i helgen, ni är fantastiska!

/Filip

Tja! Första tävlingsdagen här i Torsby börjar gå mot sitt slut och säsongens sjunde tävlingshelg är därmed igång. Vi kom upp igår kväll och testade banor, det var -12 grader i luften och jag åkte banan med Ronja och vi snackade lite taktik mm.

Idag var det alltså dags, tekniksprint fristil var dagens distans och det bjöds på hårt och kärvt före. 14:20 gick min start och banan bestod av kurvor, ett stakparti, pucklar, en snäv kurva och serpentiner med gupp och svängar innan vi kom in på upploppet. Min känsla var rätt så bra, hade dock lite stumma ben och det var väl inget topplopp som så. Kurvorna var isiga så det var några jag inte riktigt fick till, men jag tog i för kung och fosterland och slutar 47:a! Jag är nöjd, tekniksprint är inte min favoritgren och trots det är det ett antal bra namn bakom mig och det är tajt uppåt. Det var en bra genomkörare och det kändes som en 47:e plats med mersmak- det finns mer fart i kroppen om formen tillåter. Här en bild från målfållan, där var man inte jättepigg direkt…😉

Och här lite mobilbilder på banan:

Efter loppet hejade vi på de andra och jag hade kameran i högsta hugg. Därefter fick vi testa morgondagens bana och jag körde två varv på den+ en runda med Ronja och lite tester i sista backen. Kändes som vi fick till skidorna bra.👍

Efter det väntade dusch och mat innan vi gick det traditionella fackeltåget genom Torsby stad och invigde Folksam Cups Riksfinal. Högtidligt!

Nu har vi precis haft kvällsmöte om vad som gäller för morgondagen. Det är två tävlingar, 2.5 km klassiskt prolog på förmiddagen och 5 km skejt jaktstart på eftermiddagen. Just prologen bör passa mig bra, ett kortare klassiskt lopp på en tuff bana gillar jag. Några förväntningar har jag inte, ska bara köra allt vad tygeln håller och ha kul!

/Filip